Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Lic. avh. Luleå: Luleå tekniska univ., 2006.

Att reharmonisera innebär att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan använda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med förklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

No description available.

Läromedel är något som är vanligt förekommande i ämnet matematik. Många lärare som använder sig av läromedel idag har en tillit till att alla delar av matematiken berörs. Det har visat sig att verkligheten påvisar det motsatta i flera avseenden. Intentionen för denna studie är att genomföra en läromedelsanalys med fokus på problemlösning och resonemang inom matematik. Syftet blev därför att analysera och beskriva i vilken utsträckning olika läromedel i matematik för årskurs 2 och 3 behandlar problemlösningsuppgifter, samt analysera i vilken utsträckning elevers problemlösnings- och resonemangsförmåga kan användas i förhållande till de problemlösningsuppgifter som framgår i läromedlen samt lärarhandledningarna. Till syftet skrevs tre forskningsfrågor fram vilka är följande; I vilken utsträckning behandlar läromedlen och lärarhandledningarna problemlösning i respektive årskurs? På vilket sätt kan de problemlösnings- uppgifter som förekommer i läromedlen kategoriseras? I vilken utsträckning skapar läromedel och lärarhandledningar förutsättningar för elever att använda resonemang? Empirin som användes i denna kvantitativa innehållsanalys var sju läromedel och tre lärarhandledningar från fyra olika läromedelsförlag. Genom Charles och Lesters problemkategoriseringar samt med hjälp av de analytiska frågorna, har det skrivits fram ett resultat. Resultatet visar på att majoriteten av de problemlösningsuppgifter som förekommer i de läromedel som analyserats innehåller flest enkla översättningsproblem. Resultatet visar även på att elever inte får tillräckligt med tillfällen att resonera kring sina tillvägagångssätt utifrån läromedlet, däremot förekommer det fler tillfällen i lärarhandledningarna. Den generella slutsatsen är att de lärare som enbart använder sig av de analyserade läromedlen inte kommer ge elever de förutsättningar som behövs för att de ska ges möjlighet till att utveckla problemlösnings- och resonemangsförmågan. Vidare forskning utifrån det här området kan vara att genomföra en studie som bidrar till en metod som lärare kan använda sig av vid analysering och identifiering av kvaliteter i läromedel.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterära författarskap i läromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus på spridningen över kön och nationalitet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var: I vilken utsträckning förekommer författande kvinnor respektive författande män? I vilken utsträckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare? Om så, vilka särskiljande, värderande eller likställande praktiker går att utläsa i hanteringen av författarskapen utifrån könstillhörighet och nationalitet? De första två frågeställningarna besvarades genom en kvantitativ innehållsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studerade läromedel var fördelade över fyra läromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 – Short Stories (2013a), Echo 6 – Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b). Den kvantitativa innehållsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat. För det första att manliga författare var betydligt fler än de kvinnliga. För det andra att den stora majoriteten litteratur som inkluderats var skriven av författare från Storbritannien och USA. Samt för det tredje att kvinnliga författare förekom i större utsträckning än manliga bland författarna med nationaliteter i minoritet, medan de manliga författarna förekom i större utsträckning än de kvinnliga bland författarskapen med nationaliteter i majoritet. Den kvalitativa innehållsanalysen kunde peka på särskiljande praktiker i form av kategorisering och värdering, vilka kom att nedvärdera och marginalisera författare med nationaliteter i minoritet tillika kvinnliga författare. Det fanns även praktiker där olika röster likställdes och fick komma till tals på samma tema, vilket motverkade att en grupp fick tolkningsföreträde framför en annan. Dessutom konstaterades att där en uttalad föresats fanns att behandla engelska som ett världsspråk, så var även det skönlitterära materialet mer pluralistiskt. De empiriska resultaten analyserades och tolkades med hjälp av ett postkolonialt feministiskt perspektiv. Slutsatsen blev att en androcentrisk, likväl som en eurocentrisk, struktur återfanns i det studerade materialet, men även praktiker som utmanade detta.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

This literature analysis aims to explore the colonial heritage of textbooks meant for teaching music in Swedish grade schools. The books analysed were released between 1969 and 2018 and range from pure songbooks, pure textbooks to teacher guides. With the tools from critical discourse analyses combined with the postcolonial theory this study explores how the textbooks group and portray individuals with a special focus on the supposed reader as opposed to “the others”. The results show that “we” in the Swedish music textbook is a western white person who has prior knowledge of western religious and cultural expressions. This study also shows that pictures and text combined attribute negative traits to the “other” individuals portrayed. Western music theory is often portrayed as general and serve to define the “we” group with its necessary prior knowledge. This study also shows that texts that are neutral or positive in tone still use language that place individuals in the “we” and “them” groups.

Flera forskare har tidigare bekräftat att No-läromedel inte är könsneutrala och att det förekommer en överrepresentation av män. Debatten som förs handlar om huruvida elever påverkas av den ojämna fördelningen av män och kvinnor inom No-ämnena. Syftet med denna studie är därmed att analysera hur kvinnor och män utifrån biologiskt genus fördelas i antal inom No-läromedel skrivna under läroplanerna Lpo94 och Lgr11. I studien har fyra läromedel analyserats, två skrivna under Lpo94 och två från Lgr11. De utvalda läromedlen har analyserats i relation till respektive läroplan för att få en uppfattning om hur framställningen av genus har förändrats. Läromedlen har analyserats i sin helhet och studien ämnar att undersöka hur fördelningen av kvinnor och män ser ut inom respektive ämne som är kemi, fysik och biologi. Inom dessa ämnen har också fördelning av yrken analyserats, det vill säga vilka yrken som tillskrivs kvinnor respektive män, och om det har förändrats mellan Lpo94 och Lgr11. Läromedlen har analyserats kvantitativt utifrån bild och text, där vi sammanställt hur ofta manliga respektive kvinnliga personer förekommer i läromedlen. Studien utgår ifrån ett genusperspektiv och har för avsikt att behandla genus utifrån Yvonne Hirdman och Sandra Hardings teorier. Resultatet av studien visar att läromedlen skriver och visar bilder på män/pojkar i större utsträckning än kvinnor/flickor. Studien visar att läromedlen i fråga nästan helt utesluter att nämna kvinnor som haft en betydande roll inom vetenskapen och istället väljer att lyfta fram manliga profiler. En annan gemensam faktor i samtliga analyserade läromedel är att kvinnor inte tillskrivs yrken i samma utsträckning som män och dem förekommer sällan i professionella yrkesroller som till exempel astronom eller marinbiolog. Sammanfattningsvis bekräftar studien att samtliga läromedel som analyserats från Lpo94 och Lgr11 övervägande väljer att visa det manliga biologiska genuset på bild och i text och läromedlen utesluter att visa och skriva om viktiga kvinnliga personer inom No-ämnena. Studien visar även att det inte syns en tydlig progression i yrkesfördelningen mellan Lpo94 och Lgr11. Slutsatsen är därmed att det finns en ojämn fördelning av kvinnor och män i antal och i yrken i samtliga analyserade läromedel och att ingen tydlig progression förekommer. Av resultatet kan vi se att det yngsta läromedlet har en större distinktion i framställandet av kvinnor och män än resterande läromedel. Läromedel skrivna under Lgr11 visar även en tydligare distinktion mellan män och kvinnor i bildframställandet än läromedel från Lpo94. Detta kan således bidra till att oönskade normer om kvinnor och mäns förutsättningar och egenskaper befästs hos eleverna.

Studien syftar till att undersöka på vilka sätt verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen använder sig av bilder i Powerpoint-presentationer: hur bilderna framhävs och om de används tillsammans med eller i förhållande till skrift och tal. Vidare granskas skillnader och likheter som uppmärksammats bland deltagande lärarna. Intervjuerna ägde rum i Kronobergs län på två olika högstadieskolor. Lärarna observerades under ett undervisningstillfälle var där de använde sig av Powerpoint- presentationer. Efter avslutad lektion intervjuades respektive lärare om synen på att ha Powerpoint-presentationer som en del av undervisningen. Det framgick att båda lärarna anser att bilder bidrar och gör att alla elever kan gynnas i lärandet. Framförallt är bilder gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska eller för de elever med andra svårigheter i undervisningen. Trots deras gemensamma syn på användandet av bilder i Powerpoint-presentationer så gick det att urskilja vissa skillnader; hur bilderna användes, antalet bilder och vilka typer av bilder som förekom.