Överkonsumtion av resurser fortsätter att ske trots varningar om dess konsekvenser (Barquet et al., 2016). Stora mängder icke förnybara material används och förnybara material belastas tungt i dagens samhällen (European Commission Press Release Database). Att använda tjänster i produkterbjudanden anses som en mer hållbar modell än att bara utveckla fysiska produkter (Li and Found, 2017). Många affärsmodeller som har stort fokus på miljön innehåller tjänster i sina produkter. Två exempel som har många likheter är cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017) och produkt-service systems (PSS) (Pagoropoulos et al., 2017, Barquet et al., 2016). Den tekniska utvecklingen anses vara en viktig komponent i framgången mot hållbara mål och en cirkulär ekonomi (Korhonen et al., 2018). Dessutom anses digitala teknologier avgörande för företag som övergår till tjänstebaserade affärsmodeller (Ardolino et al., 2016). Vidare har informationsteknologier en väsentlig roll både i modeller som baseras på PSS och cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017). En del litteratur finns om kopplingen mellan digitaliseringen och tjänsteerbjudande och ytterligare finns det om sambandet mellan olika modeller som baserar sig på tjänsteerbjudanden och miljön. Däremot finns det lite kunskap om hur digitaliseringens samband med miljön ser ut. Denna studie förväntas bidra till det ämnet. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan digitaliseringen av produkter och digitala tjänster med påverkan på miljön i svenska företag. Därmed ställdes följande frågeställningar:  Hur samverkar digitaliseringen i produktutvecklingsprocesser med hållbarhet för miljön?  Hur samverkar digitala tjänster i produkterna med miljön? En litteraturstudie gjordes med utgångspunkt från publicerade och granskade artiklar. De flesta som artiklarna som användes var skrivna under de senaste fem åren för att få en klar bild om det nuvarande kunskapsläget. Även en kvantitativ intervjustudie utfördes på tre svenska företag som arbetar mycket både med digitalisering av sina produkter och med miljömässig hållbarhet. Respondenterna på företagen valdes ut efter sin expertis och erfarenhet inom områdena digitalisering eller miljö. Intervjuerna utfördes semi-strukturerat för att fånga respondenternas syn på ämnet. Analys och bearbetning av intervjuerna utfördes sedan med hjälp av Anna Hedins Lathund för kvalitativ metod med fokus på intervjuer (Hedin, 1996). Studien visade att digitaliseringen ses som en möjliggörare både för att erbjuda tjänster och att hantera information effektivt. Information var dessutom en viktig komponent i de tjänsteerbjudanden som företagen erbjöd. Digitaliseringen av produkter hade en positiv inverkan enligt studien på tre sätt. Genom att kunden hade möjlighet att använda produkten mer effektivt och därmed minska energiförbrukningen, genom informationsinsamling från produkterna möjliggjordes en bättre hantering av produkter och komponenter. Detta innebar resurseffektivisering genom att produkten höll längre och att komponenterna hanterades på rätt sätt vid sitt livs slut. Det tredje sättet var att digitala marknadsplatser gjorde det lättare för återanvändbart material att återanvändas

One of the largest challenges’ mankind is currently facing has been recognized to be climate change. Moving towards climate neutrality, decoupling economic growth from resource use, and at the same time ensuring long-term competitiveness becomes highly important. A possible path to decrease our impact on the environment is to switch from linear to circular material flows, which is today referred to as a circular economy. In a circular economy, assets that are being reused will induce a demand for transportation. Understanding how the transportation demand could be affected is important, since the sector is widely known through its environmental impact causing impaired life expectancy in many parts of the world. This study examines therefore variables in circular businesses that could affect transportation demand both directly and indirectly. These variables have been identified by interviewing eight businesses that employ repair & reuse configurations in a circular context. The study concludes that transportation could be affected in numerous ways, depending on the system's future development. If the current linear paradigm still governs the original equipment manufacturers (OEMs), it will be hard to increase the amount of viable products circulating in the system. The current paradigm has been recognized to be a large barrier due to the high uncertainty of OEMs continuance in a transition to a circular economy. If OEM collaboration could be increased extensively, the system could increase its growth. Further, customer behaviour has also been identified to be a driver for both increasing and decreasing transportation in the system. Increasing the amount of viable products circulating in a circular system comes naturally, as the trade-off in Co2-emissions between increased transportation and newly produced products is prominent. Having such a holistic view argues for the implementation, but the system still has implications regarding sustainability. As the trade-off is continuously made, demand for transportation will be increasing as the system grows. Looking at this from the perspective of the transportation industry, such implementation could make it harder to decrease its Co2-emissions with 70% by 2030, which is the goal set by the Swedish government. / De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Att minska resursanvändningen och samtidigt bibehålla samhällets ekonomiska tillväxt ses därför som väsentligt för att nå ökad klimatneutralitet. Till följd av detta har den cirkulära ekonomin utvecklats där linjära produktflöden ersätts av cirkulära. Skiftet till cirkulära flöden kommer troligen bidra till ett nytt transportbehov då produkter i större utsträckning byter användare. Att förstå och kunna redogöra hur det uppkomna transportbehovet ser ut är av betydelse då transportsektorn i sig utgör en stor utmaning i arbetet med att minska den totala klimatpåverkan. Denna studie ämnar därför att studera åtta cirkulära företag och dess verksamheter för att identifiera centrala variabler som har en direkt eller indirekt påverkan på behovet av transporter. Studien visar på att transportbehovet kan tänkas påverkas på olika sätt beroende hur det cirkulära systemet utvecklas framöver. Om det linjära paradigmet fortsätter att gynna originaltillverkare, tillika produkttillverkare, kommer det bli svårt för det cirkulära systemet att uppnå några betydande volymer. Det linjära systemet har identifierats vara en barriär då det förblir osäkert till vilken grad produkttillverkare är redo att bidra till de nya cirkulära flödena. Om tillverkare blir mer öppna och möjliggör för externa aktörer att reparera och hantera deras produkter så spås de cirkulära flödena öka. Vidare så har kundbeteende identifierats som en drivande faktor som både kan leda till en ökad och minskad mängd transporter inom det cirkulära systemet. Att öka mängden cirkulerande produkter kommer naturligt eftersom utsläppsnyttan är betydande vid jämförelse av ökade transporter och nytillverkning av produkter. Helhetsperspektivet argumenterar således för att öka cirkulära produktflöden. En ökad mängd cirkulära produkter kan dock innebära stora utmaningar för transportsektorn och dess förmåga att nå de uppsatta klimatmålen.