The aim of this study was to investigate how four families in the Stockholm area reason, what kind of preconception they have and what their horizon of expectations is when they make the choice between sending their children to the profile class of municipal/free schools and sending them to the general classes in those schools. The main research questions asked were: What kind of preconception do the parents have about profile classes? What reasons do the interviewed parents have to send their children to a profile class? What are the interviewed parent’s expectations of the profile class choice? The study is built on qualitative interviews with the parents of the families. The empirical data has been analyzed using a framework of theories drawing on the theory of reproduction, the forms of social capital, the ideas created from the word profile and elite and the horizon of expectations. The results show that the parents of the families have a similar degree of preconception about profile classes. They presumed they were better than the general classes and had better teachers. The reasons they voice about the choice of classes are that they would like the children to have better way of life than themselves and that profile classes improve and nurture further studies through discipline and concentration improving assignments and activities. Their expectations were better conditions for further studies, reaching a higher social status through acquiring better tools and a better technique of studying.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer. Undersökningen baseras på svaren från sex lärare. I resultatet redovisas lärarnas svar utifrån kategorierna bibliotek, läromedel och andra texter, kommunikation, elevinflytande, undervisning och språkutvecklande miljöer. Eftersom vår studie är av liten omfattning kan vi inte dra några generella slutsatser. Men vi kan inte se att det förekommer några klara skillnader i de språkutvecklande miljöerna i de olika arbetslagen.Nyckelord: språkutvecklande miljöer och profilklass

No description available.

No description available.