Vatten är en förutsättning för allt liv, men trots dess centrala innebörd så kan också vatten på fel plats, vid fel tid, leda till problem. Inläckande vatten i undermarksanläggningar kan leda till avsänkning av grundvattenytan och medföljande problematik. Det är därför viktigt att regelbundet mäta och kontrollera inläckaget till bergstunnlar, särskilt i byggskedet, samt att kunna prognostisera dessa. Syftet med denna studie är att sammanställa erfarenheter av inläckage av grundvatten i de utvalda bergtunnlarna i Citybanan, Norra länken och Strängnästunneln. De uppmätta inläckagen i bygg- respektive driftskede har presenterats och jämförts med hur väl de överensstämde med de prognoser som gjorts samt villkor som beslutats. För alla tunnlar har kvalitativa, kvantitativa och matematiska prognosmetoder använts. Villkoren har formulerats på olika sätt för tunnlarna, Norra länken har villkor om ett enda årsmedelvärde för hela tunneln, Strängnästunneln har uppdelat på två delsträckor och Citybanan har villkoret uppdelat på åtta olika delsträckor. Strängnästunneln är den enda av de utvalda bergtunnlarna som inte överstiger villkoren, under något tillfälle, under den studerade tidsperioden, dock är det ingen tunnel som haft överträdelser som lett till villkorsbrott. I Citybanan sker överträdelser av villkoren samt prognoserna i byggskedet för delsträcka 1 och arbetstunneln Torsgatan. I driftskedet sker inga överträdelser av villkor eller prognoser. I Norra länken sker en överträdelse av villkoret, vilken skett av obestämbar anledning. Det finns ett stort behov av att utveckla prognosmetoderna som används för att prognostisera inläckage i tunnlar. Metoderna är generella, exempelvis baseras modelleringar på kontinuum modeller där variationen i berget inte tas i beaktning. Modellernas applicerbarhet kan därför ifrågasättas. Likaså finns det stora problem med mätutrustningen i tunnlarna, mätningen kan påverkas mycket om mätstationen placeras fel, är igensatt eller trasig osv. En av de viktigaste slutsatserna i denna studie är att det är komplicerat att få tillgång till en stor del av den mätdata som samlas in om inläckage i bergtunnlar. Det har tidigare inte funnits bestämmelser om hur och vart detta ska sparas och informationen är därför spridd. I framtiden är det att rekommendera att insamlingen och lagringen av inläckagedata standardiseras. Detta är på god väg och sker idag med de senare infrastrukturprojekten i databasen TMO och det nya Redbex. Slutligen bör en större satsning göras på erfarenhetsåterföring projekt emellan. Inläckagedata och förenklade sammanställningar av dessa bör finnas tillgängliga och brukas i projekteringen av nya projekt. / Water is a prerequisite for all life, however water at the wrong place, at the wrong time, can have negative impacts. Seepages into underground constructions can result in a lowering of the groundwater surface and following complications. Therefore, it is important to regularly measure and control the seepages into rock tunnels, especially during construction, and be able to predict the flow. The aim of this study is to gather experiences of seepages in the elected rock tunnel in the Stockholm City Line, Northern Link and the Strängnäs tunnel. The measured seepages in the construction and running phase has been presented and compared to the predictions and terms for the seepages. The methods applied for prediction of seepage in all the studied tunnels have been different varieties of qualitative, quantitative and mathematical methods. The terms of seepages have been formulated differently for all tunnels, the Northern Link has a single value measured as an annual average, the Strängnäs tunnel has the terms divided on two sections and the Stockholm City Line has terms for eight sections. The only tunnel in which the limits set by the court has not been exceeded, on even a singular occasion according to this study’s results, is The Strängnäs tunnel. Although no tunnel has broken the terms for seepages, even though singular measurements have been higher than the given term. In the Stockholm City Line several transgressions have been made of both the terms and predictions during the construction of the first most northern section and for the working tunnel at Torsgatan. During the running phase no transgressions were made. In the Northern Link one single transgression of the terms was made. There is a need to develop methods of prediction for seepages in tunnels. There are many methods available however, the methods used are general, simplified and uncertain. The mathematical models used to predict the seepages in the Stockholm City Line and the Strängnäs tunnel are based on continuum models where the variations in the rock is not considered. The applicability of the methods can therefore be questioned. There are also problems with the equipment for measurement, the measured flow can be highly affected if the measuring station is broken or poorly placed. One of the most important conclusions of this study is that it is complicated to gain access to a large part of the data collected on seepages in rock tunnels. It has not previously been determined how and where the data on seepages should be stored and therefore, the information is scattered. In the future it is advisable to standardize the collection and storage of seepage data. This standardisation although, is used for the most recent infrastructure projects, where information is stored in TMO and Redbex. To conclude, there should be more effort put into the return of experience between projects. Seepage data and collocations of these should be available and used in the planning of new project.