<p>Rapporten handlar om framställningen av ett prototypverktyg för konsultfirman Logica. Marknaden har idag ett stort behov av ett prototypverktyg och det är en lösning på det problemet som vi utvecklat. Utvecklingsarbetet är utfört i Java och har resulterat i ett program som kan rita upp prototyper och ett som kan visa och köra prototypprojekt. Projektets syfte har varit att effektivisera Logicas arbetssätt och tillgodose ett behov av en mjukvara som är avsett för att skapa och hantera prototyper av mjukvarusystem. Därutöver har projektet syftat till att erbjuda Logicas kunder mervärde då de får en körbar prototyp av det system de överväger att köpa.</p>

Rapporten handlar om framställningen av ett prototypverktyg för konsultfirman Logica. Marknaden har idag ett stort behov av ett prototypverktyg och det är en lösning på det problemet som vi utvecklat. Utvecklingsarbetet är utfört i Java och har resulterat i ett program som kan rita upp prototyper och ett som kan visa och köra prototypprojekt. Projektets syfte har varit att effektivisera Logicas arbetssätt och tillgodose ett behov av en mjukvara som är avsett för att skapa och hantera prototyper av mjukvarusystem. Därutöver har projektet syftat till att erbjuda Logicas kunder mervärde då de får en körbar prototyp av det system de överväger att köpa.

Rapporten handlar om programmet Game Maker som prototypverktyg, och vänder sig till personer och företag som skulle kunna vara intresserade av detta. Syftet med arbetet var att skapa ett spel i Game Maker, "Ittle Dew", samt skriva om Game Makers egenskaper och egenheter. Spelet färdigställdes i tid, och rapporten tar även upp en mängd designfrågor som dök upp under skapandet av detta. Med hjälp av två brev från personer med erfarenhet av Game Maker som prototypverktyg och för skapandet av färdiga spel, och diskussion av dessa brev, hävdar jag till sist att programmet väl duger för prototyper, så länge användaren känner till de begränsningar som rapporten tar upp.

<p>Rapporten handlar om programmet Game Maker som prototypverktyg, och vänder sig till personer och företag som skulle kunna vara intresserade av detta. Syftet med arbetet var att skapa ett spel i Game Maker, "Ittle Dew", samt skriva om Game Makers egenskaper och egenheter. Spelet färdigställdes i tid, och rapporten tar även upp en mängd designfrågor som dök upp under skapandet av detta. Med hjälp av två brev från personer med erfarenhet av Game Maker som prototypverktyg och för skapandet av färdiga spel, och diskussion av dessa brev, hävdar jag till sist att programmet väl duger för prototyper, så länge användaren känner till de begränsningar som rapporten tar upp.</p>

Att skapa prototyper för att testa idéer är vanligt, oavsett vad det är som ska testas. Prototyper kan förekomma i oändligt olika former och vara mer eller mindre verklighetstrogna. Hur verklighetstrogen en prototyp är beror på vad som ska testas och hur mycket tid som läggs på prototypskapandet. I teknikbranschen är prototyperna vanligen digitala och skapas med prototypprogram. Eftersom tid är pengar så försöker företag effektivisera prototyprocessen genom att utforska nya tekniker, som exempelvis artificiell intelligens. Syftet med examensarbetet som beskrivs i den här rapporten är att undersöka hur ett prototypverktyg med automation bör utformas samt vilka eventuella användningsområde verktyget har. Under examensarbetet genomfördes intervjuer med anställda på konsultföretaget Exsitec. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur Exsitec arbetar med prototyper i uppstarten av sina projekt. Med hjälp av informationen identifierades svårigheter i arbetsprocessen. Utifrån den informationen utvecklades prototypverktyget ProtoDraw. Verktyget är utrustat med artificiell intelligens, som känner igen skisser och ger utifrån dem rekommendationer på webbkomponenter. Prototypverktyget utvecklades, tränades och testades som en del av fallstudien. Målet med fallstudien var att testa användares förtroende för verktyget samt hur förtroendet berodde på verktygets automationsnivå. Prototypverktyget utrustades med tre automationsnivåer interaktionsmodell A, interaktionsmodell B och interaktionsmodell C. Interaktionsmodell A gav alla förslag till användaren och rekommenderade de mest lika komponenterna genom att rama in dem. I interaktionsmodell B fick användaren endast de tre bästa resultaten. I interaktionsmodell C fick användaren endast ett förslag från automationen. Totalt genomfördes 15 användartester, fem stycken på varje nivå. Resultatet från användartesterna visade att interaktionsmodell B hade högst och stadigast förtroende. Interaktionsmodell B var även nivån som användarna ansåg var mest användbar. Trots detta var A nivån som användarna utförde uppgifterna i användartesterna på kortast tid. C hade den långsammaste tiden och det berodde på att den höga automationsnivån bidrog till att gränssnittet blev känsligt för fel.

Distansarbete blir allt vanligare vilket innebär att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som förmedlas via datorn. Inom området cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som berör kommunikation och samarbete samt forskning kring förståelse för hur människor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. Även samhällsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och människa- datorinteraktion är en del av cscw. Studien i denna rapport ämnade därför undersöka hur kommunikation och samarbete i onlinebaserade prototypverktyg kan underlättas. Studien har genom ett kvantitativt angreppssätt använt och applicerat existerande teorier inom ämnet för cscw. Genom resultatet från en enkätundersökning skapades en anpassad kontextmatris och samarbetsmekanismer som låg till grund för kommande utvärderingar. Kontextmatrisen innehåller sammanhang för inom vilka samarbete sker. Den är uppdelad i två dimensioner som består av tid och rum. Dessa delas sedan upp i olika plats, samma plats, asynkron och synkron kommunikation. Samarbetsmekanismerna består av handlingar inom ett samarbetsprojekt som gruppmedlemmarna måste genomföra för att utföra och sammanställa en uppgift. Genom ett kvalitativt angreppssätt utifrån scenariospecifikationer och aktivitetsdiagram skapades och genomfördes fyra utvärderingar mot tre olika onlinebaserade prototypverktyg. Studien visar tydligt på funktionalitet och behov som underlättar samarbete och kommunikation inom onlinebaserade prototypverktyget. Från den empiriska undersökningen framställdes en kontextmatris, anpassade samarbetsmekanismer samt behov och funktionskrav. Dessa resultat är av betydelse vid utvecklande och analysering av onlinebaserade prototypverktyg i förhållande till samarbete och kommunikation. Funktionalitet som är av betydelse är att verktyget ska tillgodose användaren med rätt sorts kommunikation, tillgodose funktionalitet som gör det möjligt att se vilka inom gruppen som befinner sig i verktyget, dess arbetsyta och vad varje gruppmedlemmarna arbetar med. Vidare är det också av stor vikt att kunna dela med sig av material till andra som har producerats inom verktyget men också ha möjlighet att dela och lagra material i verktyget som producerats i andra programvaror.