Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010.   Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten. Hon betonar särskilt aggressionshämningens betydelse. En bristande självhävdelse leder enligt Sandström till osjälvständighet, men min analys visar på en könsskillnad i detta avseende. I linje med samtidens essentialistiska och komplementära syn på kön beskriver Sandström författaren Ernst Ahlgrens strävan efter självständighet som neurotisk. I senare skrifter antyds däremot könsskillnader baserade på uppfostran. Sandströms neurosbegrepp är vidare förankrat i biologin. Hon diskuterar såväl människans medfödda förutsättningar för psykisk utveckling med koppling till samtida evolutionsteori som neurosens kroppsliga symtom och visar här ett tidstypiskt intresse för psykosomatik. I sin syn på barnuppfostran ligger hon i linje med den samtida s.k. frihetspedagogiken. Sandström invänder mot Freud i flera avseenden, men framför allt när det gäller hans fokus på sexual-hämning som den väsentliga orsaken till neurotiska besvär. Min analys visar – till skillnad från tidigare forskning – att hennes relation till Alfred Adler är ambivalent. Förmodade influenser från Wilhelm Reich samt den norske psykoanalytikern Harald Schjelderup hör också till sådant som inte uppmärksammats av tidigare forskning.