Sammanfattning Publikutveckling är ett paraplybegrepp inom den offentliga kultursektorn som blivit alltmer uppmärksammat de senaste åren. Det märks inte minst genom Kreativa Europas studie Audience Development – How to place audiences at the centre of cultural organisations, som presenterades 2017. Samtidigt är begreppet komplext och på många håll finns en osäkerhet kring hur publikutveckling bäst kan tillämpas. Sett ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv berör publikutveckling alltifrån strategisk kommunikation, PR och marknadsföring till interaktiva satsningar och olika digitala lösningar. Denna studies fokus ligger på regional nivå och avgränsas till scenkonstområdet i Värmland. Syftet med studien är att belysa publikutveckling genom att försöka reda ut vad som innefattas i begreppet sett ur ett regionalt perspektiv. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter eller utmaningar som den regionala scenkonsten upplever i sitt praktiska arbete kopplat till publikutveckling. Vidare syftar studien att problematisera begreppet genom att anta ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Bourdieus sociala teori. För att uppfylla syftet söker studien svara på tre frågeställningar: Hur ser de värmländska scenkonstverksamheternas upplevelse och användning av publikutveckling ut? Vilka slags möjligheter och fördelar ser den värmländska scenkonsten i sitt arbete med publikutveckling? Vilka slags utmaningar och problem ser den värmländska scenkonsten i sitt arbete med publikutveckling? Studien antar en abduktiv forskningsansats med kvalitativ metod. Studiens empiri genereras genom kvalitativa samtalsintervjuer med totalt åtta respondenter från fyra olika värmländska scenkonstverksamheter. Det empiriska materialet analyseras i relation till tidigare forskning och teori. Analysen av resultatet presenteras i tematiserad form främst i relation till Kawashimas (2000; 2006) kategorisering av publikutveckling i typerna: audience education, taste cultivation, extended marketing och outreach. Studiens resultat diskuteras även utifrån Bourdieus (1984; 1991) teoretiska begrepp sociala fält, symboliskt kapital, habitus, distinction och doxa. Studiens slutsatser visar att scenkonsten i Värmland betonar vikten av att skapa varaktiga relationer med publiken och lyfter kulturens betydelse för ett demokratiskt samhälle. Utmaningar kopplas främst till bristande resurser och avsaknaden av en samstämmighet kring kvalitetsbegreppet. Scenkonsten önskar bland annat att vara en röst i samhällsdebatten, skapa mötesplatser, värna sin konstnärliga frihet och förbättra det kollegiala samarbetet. Nyckelord: publikutveckling, kulturpolitik, scenkonst, PR, Värmland / Abstract Audience development is a term that has become increasingly used within the publicly financed cultural sector. This can be seen in Creative Europe’s study Audience Development – How to place audiences at the centre of cultural organisations, that was presented in 2017. But the concept of audience development is a complex one, and there is often some confusion as to how it is best applied. From a media studies perspective audience development branches into everything from strategic communication, public relations and marketing, to interactive ventures and digital solutions. The focus of this study is limited to Performing Arts in the region of Värmland. The aim of the study is to focus on the concept of audience development and to clarify what is contained within this concept on the regional level. The aim is also to investigate what practical possibilities and/or challenges Performing Arts operations in Värmland experience in their work connected to audience development. Finally the study aims to, from a sociological standpoint and with the help of Bourdieu’s theory on media and social production, problematize the concept of audience development. To achieve these aims the study attempts to answer three questions: 1) How do the Performing Arts of Värmland understand and use audience development? 2) What possibilities and advantages do the Performing Arts of Värmland see in their work with audience development? 3) What challenges and problems do the Performing Arts of Värmland see in their work with audience development? The study used an abductive approach with qualitative methodology. Empirical material was generated through qualitative interviews with a total of eight respondents from four different Performing Arts operations in Värmland. The gathered material was analysed with the help of existing research and theory. Analysis of the results is mainly presented in relation to Kawashima’s (2000; 2006) categorisation of audience development into the types audience education, taste cultivation, extended marketing and outreach. The results of the study are also discussed in relation to Bourdieu’s (1984; 1991) theoretical concepts of field, symbolic capital, habitus, distinction and doxa. The conclusions of the study show that the Performing Arts in Värmland emphasize the importance of creating lasting relationships with the audience, and uphold the importance of culture for a democratic society. Challenges are mainly connected to limited resources and a lack of consistency when it comes to the concept of quality. The Performing Arts wish to, among other things, be a voice in the public debate, create cultural spaces where people can meet, protect their artistic freedom and improve collegial cooperation. Keywords: audience development, cultural politics, Performing Arts, PR, Värmland