Inom skatterätten har länge en legaldefinition av begreppet ränta saknats och begreppet har således utvecklats främst genom praxis och doktrin. År 2019 gjordes ändringar i inkomstskattelagens 24:e kapital då bland annat en lagstadgad definition av begreppet ränta infördes för inkomstslaget näringsverksamhet. I propositionen som låg till grund för införandet av räntedefinitionen anfördes att den skatterättsliga definitionen ”bör ta sikte på ränta i ekonomisk mening” samt att utgångspunkten i bestämmandet av vad som utgör ränta bör vara god redovisningssed. Att utgå från ränta i ekonomisk mening samt redovisning är vitt skilt mot hur det skatterättsliga räntebegreppet tidigare har definierats utifrån praxis.   I denna uppsats kommer innebörden av räntedefinitionen i inkomstskattelagens 24:e kapitel att utredas. Begreppet kommer i huvudsak att utredas utifrån lagtexten samt den proposition som ligger till grund för införandet av räntedefinitionen. Praxis som tillkommit efter införandet kommer även att analyseras för att skapa klarhet i hur begreppet ska tillämpas i praktiken. Vidare kommer även äldre praxis och doktrin analyseras för att hitta principiella ståndpunkter kring begreppet ränta. Då räntedefinitionen innehåller en hänvisning till ränta enligt god redovisningssed och ränta i ekonomisk mening kommer även ränta enligt god redovisningssed och i ekonomisk mening utredas i syfte att förklara innebörden av dessa begrepp.