<p>Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. </p><p>Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig. Vi menar att införandet av bolagsstyrningskoder väcker nya frågor kring revisorernas ansvarighet. Detta är oundvikligt och nödvändigt eftersom revisionen spelar en nyckelroll för tilltron till företagens finansiella rapportering. Förtroendet för revisorer bygger på att de agerar professionellt och oberoende i förhållande till såväl redovisningsskyldiga som redovisningsberättigade.</p><p>Studiens syfte har således varit att studera vilka effekter införandet av den svenska bolagsstyrningskoden har haft för revisorerna. För att uppnå detta syfte har vi utformat en modell där vi presenterar de faktorer som kan beskriva effekterna. De faktorer som vi har valt att studera är revisorns ansvarighet, oberoende, agentkostnader, egenintresse samt institutionella omgivning. Studien syftar inte till att utveckla eller korrigera existerande teorier, utan enbart till att studera bolagsstyrningskodens eventuella effekter och orsaken till dessa. För att söka förklaring i och förstå de frågor som ligger utanför agent-principal förhållandet har den institutionella teorin och legimitetsteorin använts som förklaringsansatser. </p><p>Studien omfattar revisorerna till de bolag som, enligt Stockholmsbörsens noteringsavtal, måste tillämpa den svenska bolagsstyrningskoden. Vi har valt att använda oss av explorativa intervjuer, survey samt djupintervju, som empirisk datainsamlingsmetod. Detta som en del av en triangulering för att se studieobjektet ur olika perspektiv, vilket ökar studiens tillförlitlighet.</p><p>Grundpelaren för vår studie har varit den ansvarighet som skall genomsyra revisorns arbete. Studien visar på att införandet av bolagsstyrningskoden inte har haft några effekter på revisorns ansvarighet. Vi anser att detta är det enda korrekta resultat en studie av denna faktor bör påvisa. Ansvarigheten skall inte kunna påverkas av att ett nytt granskningsområde uppstår för revisorerna. </p><p>Studien påvisar att införandet av bolagsstyrningskoden ej givit effekten att konsultverksamheten som byggts upp kring dess tillämpning anses utgöra ett hot mot oberoendet. En anledning till detta kan vara att i de större bolagen är det inte samma revisionsbyrå som har konsultuppdraget som utför revisionen. Större byråer anser även att professionaliteten inom branschen gör det möjligt att separera konsultverksamheten och revisionen på ett, för klienterna och dess intressenter, tillförlitligt sett. Mindre revisionsbyråer skapar lättare ett beroendeförhållande med revisionsklienten. Ett förhållande som, både internt och externt, kan ses som ett hot mot oberoendet. Stöd för detta finner vi i undersökningen, där respondenterna ifrån de mindre byråerna ansåg att införandet av den svenska bolagsstyrningskoden, och därtill utökade konsultverksamheten, är ett hot mot oberoendet. </p><p>I vår referensram utgick vi från att agentkostnaderna förblir oförändrade, i och med införandet av bolagsstyrningskoden. Detta påstående måste vi nu modifiera till att hävda att agentkostnaderna har ökat, till följd av de konsulttjänster kring tillämpningen av koden som revisionsbyråerna säljer till sina klienter.</p><p>Bolagens arbete med bolagsstyrningskoden resulterar i en årlig avrapportering. För revisorns granskning av dessa rapporter medger bolagsstyrningskodens nuvarande regelverk dock endast ett uttalande om bolagets organisering av den interna kontrollen. Vad som dramatiskt skulle förändra arbetet för revisorn och därtill kopplade arvode, skulle vara om granskningen även skulle innefatta ett revisorsuttalande om hur väl den interna kontrollen utfallit. Den ökade omfattningen av revisorns granskning skulle leda till betydligt ökade intäkter för revisionsbyråerna.</p><p>Den nyttomaximerande revisorn kan anses ha fått ett nytt hjälpmedel, för arbetet med förvaltningsrevisionen, i form av bolagens styrelserapport om intern kontroll. Bolagens styrelserapporter tillhandahåller revisorn med överskådlig information om hur bolagens olika delar är organiserade. </p><p>Vi anser att kodens nuvarande regelverk ger revisorerna utrymme att använda styrelserapporterna i sitt revisionsarbete, eftersom bolagen endast beskriver sin organisation av den interna kontrollen. Dock bör en framtida revisorsgranskning med efterföljande uttalande om hur väl den interna kontrollen utfallit, mana till eftertanke i frågan. Vi hävdar att denna situation onekligen kommer att leda till meningsskiljaktigheter mellan revisorns objektiva syn och bolagens subjektiva syn, på hur väl den interna kontrollen fungerar. Detta då bolagens direkt subjektiva syn manifesterar sig i publikationer av bolagsstyrningsrapporter där organisationsbeskrivningen är anpassad efter bolagens uttalande om hur väl den interna kontrollen fungerar och vice versa. Revisorns verifiering av dessa rapporter måste vara helt objektiv och revisorns informationsinsamling skall således vara helt oberoende.</p><p>Granskningen av bolagens styrelserapporter ger effekten att omfattningen av revisionen kommer att öka, då revisorerna har mer att granska. På sikt anser vi dock att omfattningen kommer att minska. Detta som ett led i att bolagen blivit bättre på att dokumentera och rapportera sin interna kontroll; förbättringar som ger arbetslättnader för revisorerna. Arbetslättnaderna kommer att leda till minskade kostnader för revisionsbyråerna, vilket i sin tur påverkar byråernas resultat positivt – ceteris paribus. Ytterliggare påverkan finner vi i att marknaden på sikt kan komma att förvänta sig mer av revisorernas granskning än vad ABL medger. Marknaden kommer att, genom efterfrågan, styra granskningens omfattning och de uttalande som revisorn lämnar; en utförligare och mer transparent revision förväntas på sikt växa fram. </p><p>Självklart påverkar lagar och regler revisorernas agerande, men den huvudsakliga påverkan kommer från marknaden. I ett specifikt uppdrag upplevs bolagens ledning, revisionsutskott och styrelses syn på frågorna kring bolagsstyrningskoden och den interna kontrollrapporten, som de mest påverkande faktorerna. Dock visade undersökningen även på att det framförallt är kollegor inom revisionsbyrån och de diskussioner som förs kring området som har det största inflytandet. Att inom revisionsbyråerna diskutera vad som är rätt eller fel samt vad som är bra eller dåligt, syftar till att nå den tillfredställande nivå på ”tryggheten” som marknaden efterfrågar.</p><p>Vår studie kan inte uppvisa några större effekter på revisorernas arbete hänförliga till införandet av den svenska bolagsstyrningskoden. Den enda direkta påverkan vi kan finna är att omfattningen av revisorns granskning har ökat, dock är det för närvarande sällsynt att bolagsstyrningsrapporter och bolagens styrelserapport om intern kontroll ens blir granskade. Viss reservation kan göras för de antydningarna till samband som analysen av de 15 enkätintervjuerna gav. Den primära effekten som införandet av bolagsstyrningskoden har haft ligger i det, som revisorerna upplever, ökade fokus på intern kontroll hos deras klienter samt en mycket bättre dialog kring revisionsarbetet med bolagens styrelse och ledning.</p><p>Sammanfattningsvis kan effekterna av införandet beskrivas med ett citat från en av våra enkätrespondenter:</p><p>Den har fått bolagen att jobba mer aktivt med den interna kontrollen, mer strukturell dokumentation. Företagen har en mer fungerande riskanalys. Införandet av koden har lett till att företagen mer vet vad den interna kontrollen innebär och det har lett till en bättre kommunikation mellan revisorn och företagen.</p>

<p>A co-operation is established when a group of people, sharing the same preferences and values, come together in order to satisfy a common need. The co-operative association should be democratic, governed and supervised by its members and open to everyone. </p><p> The purpose of this article is to, from our ideal type, study similarities and differences regarding the corporate governance of the consumers’ and the producers’ co-operative movement. The motive behind our choice of alignment is that the mechanisms of corporate governance often are described from the perspective of the joint-stock company, making it valuable and interesting to study these mechanisms from the co-operative point of view. </p><p> To fulfil the purpose we have been using the theories of principal-agency, transaction costs and stewardship and what we think are the distinguished characteristics of a co-operation; right of disposal, ideology, transaction specific investments and national restriction. The theories have then been applied to the mechanisms of corporate governance and on the basis of this, we have studied and analyzed empirical data, consisting partly of phone-interviews with respondents from the chosen co-operations, partly of secondary data concerning each co-operation. </p>

<p>There will be changes in the accounting regulations in Sweden. Firms will be categorised as K1-K4 firms depending on the size of the company. There will be different levels of accounting in the four categories. Firms will always have the possibility to choose a more advanced accounting regulation than the one they are obligated to due to their size. The purpose of this dissertation is to investigate which factors that influence the management in K3 firms in the choice between the K3 and K4 regulation. This dissertation has a deductive approach, and the theories that have been applied are the institutional theory and positive accounting theory. Based on these theories hypotheses have been developed. The study is based on a questionnaire survey- and on document studies. The respondents are 190 Swedish firms that will be categorised as K3 firms due to their size. The results of the study have been analysed and our findings showed that three of our hypotheses could not be discarded as factors that influence management in their choice of accounting regulation. The three factors are management compensation based on reported profits, size of the firms, and if the firms have parent companies listed on either Swedish or foreign stock markets.</p>

<p>Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats. Från och med den 1 juli 2005 skall alla större bolag på Stockholmsbörsen tillämpa den svenska Koden för bolagsstyrning. Enligt Koden skall styrelsen avge en rapport om den interna kontrollen. </p><p> </p><p>Målet med uppsatsen var att förklara vilka faktorer som eventuellt påverkar internkontrollrapportens omfattning, utformning och ambition i rapporteringen. De teorier som har använts för att belysa sambanden är agentteori, positiv redovisningsteori och institutionell teori.</p><p>Datainsamlingen genomfördes genom dokumentstudier av internkontrollrapporter i bolagens årsredovisningar. Undersökningen omfattade totalt 45 företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.</p><p>Undersökningen visade att ambitionen i internkontrollrapporter kan öka dels om det finns en särskild granskningsfunktion (internrevision), dels om ägarstrukturen är splittrad. </p><p>Däremot kunde inga av de valda faktorerna förklara internkontrollrapportens omfattning eller utformning.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dess</p><p>framtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.</p><p>Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjans</p><p>uppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är hela</p><p>värdekedjan ekologisk?</p><p>Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa en</p><p>övergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjekten</p><p>valdes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunna</p><p>tänkas ge oss. Analysen gjordes med hjälp utav befintliga teorier, litteratur samt</p><p>artiklar. Vidare analyserades värdekedjan utifrån tre olika perspektiv: tekniskt,</p><p>ekonomiskt och socialt.</p><p>Föreningen sköter leveranserna från uppfödare till slakteri, men ut till slutkonsument</p><p>anlitas inhyrda företag. Då åkeriernas transportsträckor ligger utanför föreningens</p><p>kontroll medför detta att Gröna Lammet inte kan garantera ett slutligt totalt ekologiskt</p><p>värde på produkterna. Vi presenterade en lösning till problemet genom en integrerad</p><p>transportservice vilket skulle möjliggöra en mer omfattande ekologisk kontroll över</p><p>värdekedjan.</p><p>Uppfödarna bör inte beräkna all KRAV-kostnad på hela lammkroppen eftersom allt</p><p>på lammet inte är förädlingsbart. En lösning till detta problem är framtagning av nya</p><p>produkter från lammkroppen. Denna lösning ökar även föreningens intäkter eftersom</p><p>nya produkter blir introducerade på nya marknader.</p><p>Beroendesituationen mellan uppfödare och slakteri kan ses som gynnsamt för</p><p>föreningen, de strävar förmodligen efter samma mål. Uppfödarna kan vara nyckeln till</p><p>expansion och vi presenterade här hur föreningen kan hantera dessa parter.</p>

<p>Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnätverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. Påverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar är tydlig och viktig att arbeta med för att uppnå en långsiktig affärsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar påverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgångspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga återförsäljare inom deras affärsnätverk påverkas av olika tekniska system. </p><p>Syfte: Syftet är att utvärdera hur affärssystemet Axapta påverkar de sociala relationerna i ett kundnätverk, samt hur företaget kan gå tillväga för att stärka sina kundrelationer genom andra tekniska och sociala lösningar. </p><p>Genomförande: Rapporten bygger på en litteraturstudie och en undersökning på ett fallföretag innefattande fem kvalitativa intervjuer. </p><p>Resultat: Studien har resulterat att vi har fått en större förståelse för hur sociala och tekniska faktorer samverkar i en relation inom ett B2B-nätverk. Utifrån intervjuer och teori har vi arbetat fram en modell som visar att det finns vissa samband mellan de sociala och tekniska faktorerna i vårt fallföretags affärsnätverk och att dessa samband är mycket komplexa. Denna modell återfinns i vår slutdiskussion i slutet av rapporten. Vi har funnit att det finns många faktorer som bidrar till att konflikter uppstår i ett affärsnätverk och har därför gett konflikter en mer central roll i vår modell än vad Perry et al. (2002) gjorde i sin modell. Vi har också sett fler samband mellan de olika faktorerna än vad Perry har i sin modell. </p><p>Nyckelord: Business to business, nätverk, relationer, tekniska faktorer och sociala faktorer.</p>

<p>Throughout many years there have been discussions within the European Union (EU) regarding harmonization and improvement of accounting rules for companies with listed shares or other securities. The ambition exists to adopt, the within the union applied accounting standards, to those applied globally. These discussions lead the year 2002 to adoption by the council and parliament of international accounting standards (IFRS). The ordinance meant that all listed European companies have to adopt international accounting standards, accepted for application within the EU, for their consolidated accounts.</p><p>During July 2003 the Swedish Government Official Reports issued a report (SOU 2003:71) stating, among other things, the differences and oppositions of implementing IFRS on a corporate level in Sweden, since corporate disclosure is regulated in Swedish law by Bokföringslagen (BFL) and Årsredovisningslagen (ÅRL). One of the main obstacles for the full implementation of IFRS is that a company’s annual report underlies the governmental taxation and an implementation of IFRS would affect this balance. If IFRS was to be introduced on a corporate level it would also be deemed illegal to use tax allocation reserves.</p><p>Because of this we chose to investigate the contradictions arising with an implementation of IFRS and to examine how the companies position themselves in this question. Aided by agency theory, positive accounting theory, stakeholder theory and institutional theory we prepare hypotheses to be able to test and prove witch preferences that affect the companies’ opinion in the question of implementing IFRS on a corporate level. Then we formulated questions concerning these areas and sent out a web based poll to companies in the categories three (K3) and four (K4), to learn about their attitude towards implementing IFRS. Through testing for significance in SPSS we have concluded that most of the company leaders are negative to an implementation of IFRS on a corporate level. We have also noticed that the issue affecting a company leader in his or hers decision of implementing IFRS is the internal knowledge about IFRS.</p><p>Keywords: IFRS, agency theory, positive accounting theory, stakeholder theory, institutional theory, consolidated account, corporate level</p>

<p>Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter? – En fallstudie på tre av Kristianstads största banker</p><p>Kurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.</p><p>Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.</p><p>Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.</p><p>Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning.</p><p>Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen. Anpassning av rådgivningen och avrådan är ytterligare två aspekter i den nya lagen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara det eventuella förväntningsgap som kan finnas mellan finansiella rådgivarna och deras intressenter.</p><p>Metod: Utgångspunkten i vår forskning är att tillämpa fallstudier där vi gjort ett icke sannolikhetsurval av banker med ambitionen av en generaliserande studie till Kristianstad kommun. Då vi valt att undersöka ett eventuellt existerande förväntningsgap i trepartsförhållandet Bankledning – Finansiella Rådgivare – Kunder föll valet att tillämpa både intervju och survey som datainsamlingsmetod.</p><p>Resultat och slutsatser: Genom att fastställa vilka faktorer som påverkar ett förväntningsgap har vi antagit ett antal hypoteser. Signifikanta samband har funnits beträffande faktorerna påtaglighet, tidigare erfarenhet, rådgivningens struktur och rådgivarens kommunikation. Härmed har fyra av tio hypoteser ej förkastats och ett förväntningsgap i relationen Rådgivare –Kunder har statistiskt påvisats.</p>

<p>Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige. Argumenten som ventilerats i debatten är revisionspliktens betungande kostnad för mindre företag och för de fall någon har för avsikt att begå ekonomiska brott, söker de sig till en företagsform utan revisionsplikt. Detta kan ställas mot de uppfattningar vilka betraktar revisionsplikten som en metod för att uppmärksamma ekonomiska problem samt att den förhindrar och förebygger ekonomisk brottslighet.</p><p>Studien har tagit fasta på det antagandet att revisionsplikten förebygger och förhindrar ekonomiska brott. Sambandet torde kunna synliggöras genom att undersöka skillnader i frekvens av ekonomiska brott, samt se vilka kategorier av brott som är representerade i bolag med och utan revisionsplikt. </p><p>Studien visar inte att det finns något påvisbart samband mellan revisionsplikt och ekonomisk brottslighet, snarare visar den på att bolag med revisionsplikt oftare blir dömda än företagsformer utan revisionsplikt. Det mest framträdande i studien har varit att konkurser ger inblick i företagen och avslöjar ekonomisk brottslighet, men det som framstår som gemensam nämnare för ekonomisk brottslighet är tillfälle, motiv och neutralisering.</p>

<p>Titel: Revisionsutskott – påverkas revisionskvalitén?</p><p>Kurs: FEC 632</p><p>Författare: Elvedin Music och Helena Habjanic</p><p>Handledare: Fredrik Ljungdahl</p><p>Nyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revision</p><p>Syfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre.</p><p>Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar.</p><p>Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats.</p><p>Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen. </p>