<p>Sammanfattning</p><p>Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet.</p><p>Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna:</p><p>1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna?</p><p>Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror.</p><p>2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten?</p><p>Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna.</p><p>3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare?</p><p>Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare.</p><p>4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten?</p><p>Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten.</p><p>5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv?</p><p>En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv.</p><p>Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten.</p><p>Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.</p>

No description available.

Sammanfattning Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet. Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna: 1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna? Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror. 2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten? Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna. 3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare? Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare. 4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten? Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten. 5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv? En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv. Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten. Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.

No description available.

Den här undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger på empiri insamlad på ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin består av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen är att undersöka under vilka förutsättningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna fråga har jag tagit hjälp av teorier rörande, Koncept &amp; översättning, rollteori och interaktionsritualer. Resultatet av studien visar att konsulterna uppfattar sin egen prestation tillsammans med gruppen som den viktigaste faktorn för framgången i deras arbete. Då de menar att om de inte lyckas med att på ett medryckande och övertygande vis förmedla de budskap de har så kommer dessa budskap inte att vinna mark hos kunden. / This thesis examines the professional role of management consultants. The thesis is based on empirical data gathered from interviews with management consultants froma consultant agency in Sweden as well as an interview with a representative from oneof the agency’s customers. The purpose of this study is to examine the professionalrole of the management consultants in their relations with the customer groups theyare hired to educate. To answer the purpose I have used theory’s concerning,Concepts &amp; translation, role theory, and interaction ritual theory. The result of thestudy shows that the consultants view their own performance as vital for the successof their work together with the customer groups. If the consultants fail to beconvincing and inspiring they see a little chance for their methods to be implementedin their costumer’s organisation.Keywords: consultant, management consultant, roles, translation, concept.

<p>Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta.</p><p>Frågeställningarna är;</p><p>• Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument?</p><p>• Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol?</p><p>– Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol?</p><p>Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö. Vi har valt att utgå från dessa områden för att kunna se vilken påverkan de kan ha på inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. Först tar vi upp ledarskapet som en viktig del i vår undersökning och redogör för olika ledarskapsmodeller samt chefens ansvar och chefen som förebild. Vad gäller företagskultur har vi bland annat valt att redogöra för olika kulturella perspektiv samt vad som är god företagskultur, för att kunna få en djupare förståelse om begreppet. Vi har även diskuterat begreppet bruksanda för att se hur det eventuellt kan påverka arbetsorganisationerna då de företag som vi har undersökt är belagda på så kallade bruksorter. Begreppet arbetsmiljö har avgränsats till den psykosociala arbetsmiljön samt att undersöka det vedertagna begreppet after work, även i detta fall för att öka vår förståelse för begreppen.</p><p>Studiens resultat visar att formella riktlinjer i form av till exempel policydokument inte har så stor påverkanskraft angående alkoholkonsumtion om företaget har en väl förankrad företagskultur. Andra faktorer som är avgörande för individens dryckesmönster är sådant som ålder, livssituation och subkulturer. Resultaten visar även på att det på orterna finns tendenser till vad som brukar kallas bruksanda, både en positiv och negativ sådan. Denna bruksanda präglar även de företag som vi har undersökt.</p>

<p>The research described in this report aimed to describe “best practice” for partnership based work in the labor market in the steel and metal industry as a response to the process of restructuring in the European steel and metal sector. It is based on case studies at two companies manufacturing goods to a global market and presents how the blue-collar workers union has dealt with the management of organizational change in the steel and metal industry in Sweden. The results in this report show that both companies have been successful when it comes to responding to the restructuring in the steel and metal sector; however there are some differences. The author discusses the differences in the report and search for answers in the trade unions involvement in the change process. Trade unions that have a higher level of participation and a stronger influence on the management of organisational change are more successful in creating sustainable conditions for change - that means creating conditions that are good for their members.</p><p>Hanne Randle is working as a researches assistant at the R&D centre APeL in Lindesberg in Sweden and she is currently involved in two different research projects. The first project is to evaluate investments in the public sector to lower employee sick rates and the second is to take part in a transnational project with the ambition to develop a European standard for employee vocational training and education for the explosives sector.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.</p><p>Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide. Datainsamlingen sker genom intervjuer. Totalt genomförs sammanlagt sex intervjuer. Respondenterna är en områdeschef, en affärsområdeschef, en kontorschef samt tre personalchefer. Intervjuerna transkriberas och vi undersöker likheter och olikheter gällande ledarskap mellan personalchefer och övriga chefer. Vi får fram följande teman: synen på ledarskap, att vara ledare, utveckling av ledarskapet, ledarstilar, kommunikation, motivation, makt och ledarskap ur ett genusperspektiv. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att personalcheferna, i större utsträckning än de övriga cheferna, inte bara automatiskt bedriver ett chefskap utan också ett ledarskap.</p><p>Nyckelord: ledarskap, likheter, olikheter, kommunikation, motivation,</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?</p><p>• Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?</p><p>Metod</p><p>Insamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.</p><p>Resultat</p><p>De attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär. Samtliga var positiva till fysisk aktivitet och de flesta tycktes se sambandet mellan en fysiskt aktiv personal och ökad effektivitet/produktivitet och i lönsamhet i företaget. En annan attityd som utlästs är att i vilken utsträckning medarbetarna utövar fysisk aktivitet, inte är företagsledningens ensak. Det var emellertid få av de intervjuade personerna som besatt kunskapen i hur det i praktiken rent ekonomiskt räknas på detta och att det därför inte är en fråga som lyfts mer på ledningsnivå.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns bristande kunskaper i frågan om vad en mer fysiskt aktiv personal skulle kunna generera i vinster för företag i form av ökad effektivitet etc. På de företag där friskvårdsatsningar gjorts eller pågår saknas uppföljning och utvärdering. Vidare förefaller det saknas redskap och kunskap i hur man rent praktiskt räknar på detta och hur dessa siffror i så fall tas upp i företagets budget.</p>

Mental workload is an important concept and has been proven to be a precursor to situation awareness and operative performance. This thesis describes methods to measure mental workload through self-ratings and psychophysiological measurements. Similarities and differences in psychophysiological reactions and rated mental workload between simulated and real flights are described. The consequences of such similarities and differences are discussed and its possible effect on training potential. A number of empirical studies are presented. They describe the experience and the psychophysiological reactions of pilots flying in a simulator and in real flight. In most cases, the reactions are similar – there is a high degree of accordance in rated mental workload and psychophysiological reaction between simulated and real flight. The studies show, that even though the responses are similar, there are also interesting differences. In one study, the pilots have consistently lower heart rate, higher heart rate variability and less eye movements in the simulator than in real flight. In another study, during certain events, the pilots have higher heart rate in the simulator than in real flight. The results are important in order to understand the training potential of simulators from a human factors perspective. Further, two measurement equipments for psychophysiological recording are compared and various psychophysiological measures are tested in applied settings. The thesis also discusses some methodological aspects, such as methods to create reliable and valid variables in dynamic applied research and how to deal with individual differences. An algorithm is suggested to remove differences between individuals. This facilitates the finding of within-participant effects. Finally, results from a study on embedded training tools are presented. In this study, student pilots and instructors rated the usefulness of several embedded training tools. These tools were built into a simulator to facilitate learning and teaching by illustrating concepts that can be difficult to understand. The results show clearly that such training tools are appreciated by both students and instructors. Well implemented, thoroughly selected training tools can dramatically improve the training potential of future training simulators. / Mental arbetsbelastning är ett viktigt begrepp som har visat sig kunna predicera bland annat situationsmedvetande och operativ prestation. Avhandlingen visar olika sätt att mäta mental arbetsbelastning, bland annat genom självskattningar och psykofysiologiska mått. Skillnader och likheter i psykofysiologisk reaktion och skattad mental arbetsbelastning mellan simulerad och verklig flygning beskrivs. Betydelsen av sådana skillnader och dess konsekvenser för möjligheten till träningseffekt diskuteras. Ett antal studier beskrivs som handlar om upplevelsen och de fysiologiska reaktionerna hos piloter som flyger i simulatorer och i verklig flygning. I de flesta fall förekommer likartade reaktioner i simulatorn som i verkligheten. Det finns en stor grad av överensstämmelse både vad gäller psykofysiologisk reaktion och upplevd mental arbetsbelastning. Men studierna visar också att även om reaktionerna är lika, så skiljer de sig också åt på några viktiga punkter. Piloter som genomför ett uppdrag i en simulator är inte lika stressade som i verklig flygning. De har lägre puls och högre pulsvariabilitet. I vissa enstaka fall har piloterna högre puls i simulatorn än i motsvarande fall i verklig flygning. Resultaten är viktiga för att förstå hur nyttan av simulatorer kan utvärderas ur ett användningsperspektiv. Vidare jämförs två olika utrustningar för psykofysiologisk mätning och olika psykofysiologiska mått testas i tillämpade miljöer. Olika utrustningar för att mäta psykofysiologisk reaktion jämförs och olika psykofysiologiska mått diskuteras. Avhandlingen problematiserar olika metodologiska aspekter, såsom metoder för att skapa reliabla och valida mått i dynamisk tillämpad forskning, samt metoder för att hantera individuella skillnader. En algoritm föreslås för att eliminera olikheter mellan individer. Den underlättar upptäckandet av inomindividseffekter. Avslutningsvis presenteras resultaten från en studie avsedd att mäta inställning till ett antal inbyggda pedagogiska träningsverktyg. De verktyg som fanns inbyggda i simulatorn var framtagna för att förbättra träningseffekten genom att konkretisera koncept och relationer som kan vara svåra att förstå. Pilotelever och instruktörer fick flyga i en simulator och gavs sedan möjligheten att pröva olika träningsverktyg. Resultaten visar tydligt ett positivt intresse för träningsverktygen både från elever och från instruktörer. Väl implementerade noggrant utvalda träningsverktyg, kan kraftigt förbättra träningseffektiviteten i framtida träningssimulatorer.