The research described in this report aimed to describe “best practice” for partnership based work in the labor market in the steel and metal industry as a response to the process of restructuring in the European steel and metal sector. It is based on case studies at two companies manufacturing goods to a global market and presents how the blue-collar workers union has dealt with the management of organizational change in the steel and metal industry in Sweden. The results in this report show that both companies have been successful when it comes to responding to the restructuring in the steel and metal sector; however there are some differences. The author discusses the differences in the report and search for answers in the trade unions involvement in the change process. Trade unions that have a higher level of participation and a stronger influence on the management of organisational change are more successful in creating sustainable conditions for change - that means creating conditions that are good for their members. Hanne Randle is working as a researches assistant at the R&D centre APeL in Lindesberg in Sweden and she is currently involved in two different research projects. The first project is to evaluate investments in the public sector to lower employee sick rates and the second is to take part in a transnational project with the ambition to develop a European standard for employee vocational training and education for the explosives sector.

Sammanfattning Denna C-uppsats i arbetsvetenskap är en kvalitativ studie och baserad på teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap. Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förändring. Sedan följer grundläggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier är en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. Utifrån dessa teorier utformas en intervjuguide. Datainsamlingen sker genom intervjuer. Totalt genomförs sammanlagt sex intervjuer. Respondenterna är en områdeschef, en affärsområdeschef, en kontorschef samt tre personalchefer. Intervjuerna transkriberas och vi undersöker likheter och olikheter gällande ledarskap mellan personalchefer och övriga chefer. Vi får fram följande teman: synen på ledarskap, att vara ledare, utveckling av ledarskapet, ledarstilar, kommunikation, motivation, makt och ledarskap ur ett genusperspektiv. En sammanfattande diskussion av analys och resultat görs. Uppsatsens slutsats är att personalcheferna, i större utsträckning än de övriga cheferna, inte bara automatiskt bedriver ett chefskap utan också ett ledarskap. Nyckelord: ledarskap, likheter, olikheter, kommunikation, motivation,

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta. Frågeställningarna är; • Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument? • Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol? – Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol? Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö. Vi har valt att utgå från dessa områden för att kunna se vilken påverkan de kan ha på inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. Först tar vi upp ledarskapet som en viktig del i vår undersökning och redogör för olika ledarskapsmodeller samt chefens ansvar och chefen som förebild. Vad gäller företagskultur har vi bland annat valt att redogöra för olika kulturella perspektiv samt vad som är god företagskultur, för att kunna få en djupare förståelse om begreppet. Vi har även diskuterat begreppet bruksanda för att se hur det eventuellt kan påverka arbetsorganisationerna då de företag som vi har undersökt är belagda på så kallade bruksorter. Begreppet arbetsmiljö har avgränsats till den psykosociala arbetsmiljön samt att undersöka det vedertagna begreppet after work, även i detta fall för att öka vår förståelse för begreppen. Studiens resultat visar att formella riktlinjer i form av till exempel policydokument inte har så stor påverkanskraft angående alkoholkonsumtion om företaget har en väl förankrad företagskultur. Andra faktorer som är avgörande för individens dryckesmönster är sådant som ålder, livssituation och subkulturer. Resultaten visar även på att det på orterna finns tendenser till vad som brukar kallas bruksanda, både en positiv och negativ sådan. Denna bruksanda präglar även de företag som vi har undersökt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget. Frågeställningar: • Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget? • Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat? Metod Insamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer. Resultat De attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär. Samtliga var positiva till fysisk aktivitet och de flesta tycktes se sambandet mellan en fysiskt aktiv personal och ökad effektivitet/produktivitet och i lönsamhet i företaget. En annan attityd som utlästs är att i vilken utsträckning medarbetarna utövar fysisk aktivitet, inte är företagsledningens ensak. Det var emellertid få av de intervjuade personerna som besatt kunskapen i hur det i praktiken rent ekonomiskt räknas på detta och att det därför inte är en fråga som lyfts mer på ledningsnivå. Slutsats Det finns bristande kunskaper i frågan om vad en mer fysiskt aktiv personal skulle kunna generera i vinster för företag i form av ökad effektivitet etc. På de företag där friskvårdsatsningar gjorts eller pågår saknas uppföljning och utvärdering. Vidare förefaller det saknas redskap och kunskap i hur man rent praktiskt räknar på detta och hur dessa siffror i så fall tas upp i företagets budget.

Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och analysera hur New Public Management kan påverka en statlig institution och förändra organisationen.   I början av uppsatsen presenteras olika exempel på hur konceptet New Public Management har blivit en utgångspunkt för stora förändringar i tre utvalda statliga institutionerna. Resultat baseras på olika forskningar. Därefter beskrivs ursprunget av New Public Management och de viktigaste kännetecken av konceptet. Kännetecken är till och med underlag till intervjuguiden för alla intervjuer samt även dokumentanalysen. Förutom detta framställas möjliga konsekvenser av reformerna efter New Public Management har implementerats i en organisation.   Mitt empiriska material är intervjuer med Kriminalvårdspersonal som innehar en högre befattning och dokument samt rapporter från Kriminalvården. Dessutom använder jag dokumentanalysen. Dokumentanalysen baseras på olika rapporter och andra publikationer från Kriminalvården som finns publicerad på organisationens hemsida. Delvis ingår även interna dokument i analysen. Jag använder mig även av litteratur för att kunna förklara bakgrund och teorier som har betydelse för analysen.   Efter presentationen av materialet följer analysen där alla kännetecken av New Public Management konceptet blir jämfört med Kriminalvården aktuella situationen samt organisationens pågående förändringsarbete under de senaste åren. Frågan om hur mycket och på vilket sätt reformerna har påverkat Kriminalvårdens arbete idag försöks att framställa. Slutsatsen är väl att mycket av New Public Management konceptet försöks att omsätta i verksamheten. Det finns tydliga bevis för olika kännetecken, fast Kriminalvården har delvis misslyckas, exempelvis med sitt personalarbete och i detta samband ekonomin. Förändringsprocessen är alltså inte avslutat än.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Abstract</p><p>This qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at.</p><p>The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers. Our respondents are of the opinion that a clear and well-functioned communication that spires through the whole organization is necessary if one wants to encourage and keep the loyalty amongst the employees. It is also important to be able to feel included in decisions that affect ones own work, and to feel that one has interesting and stimulating tasks that actually contribute to the whole picture or the final product. This creates a feeling that one is making progress within ones work, and that the company really savors and makes use of their staff’s competence, as well as that one as an employee is contributing to the company’s development and possibility to survive in a market full of hard concurrence.</p><p>Key words: Loyalty, Trust, Confidence, Solidarity, Communication, Competence, Organization culture.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer som krävs för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala anställda. Studien omfattar halvstrukturerade intervjuer med nio personer, på olika nivåer och med olika befattningar, inom ett tillverkningsföretag i Värmland. Vår avsikt med denna undersökning är att försöka få reda på, om och i så fall på vilket sätt synen på lojalitet och vilka faktorer som krävs för att främja lojaliteten, skiljer sig åt beroende på vilken nivå man befinner sig i organisationen. Vår tes är att synen på lojalitet kommer att ta sig uttryck på varierande sätt hos våra respondenter och att denna varierande syn hänger samman med nivån som man befinner sig på.</p><p>Studiens resultat visar att synen på lojalitet liksom vad lojalitet egentligen innebär, inte skiljer sig speciellt mycket åt bland våra respondenter, oavsett nivå. De faktorer som enligt respondenterna är viktiga för att skapa en arbetsplats som kan förknippas med lojala medarbetare är, att kunna känna tillit till och ha förtroende för sina arbetskamrater liksom för företaget och den verksamhet som bedrivs där. Det är också viktigt att kunna uppleva känslan av samhörighet och att man som anställd trivs såväl på sin arbetsplats som med sina arbetskamrater. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation, som genomsyrar hela organisationen, är nödvändigt för att främja lojaliteten. Att få känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter, som faktiskt bidrar till helheten eller slutprodukten är också av stor vikt. Detta gör att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget verkligen tar till vara på deras kompetens. De anställda kan även på detta sätt uppleva att de bidrar med sitt till företagets utveckling och möjlighet att överleva på en många gånger mycket konkurrensutsatt marknad.</p><p>Nyckelord: Lojalitet, Tillit, Förtroende, Samhörighet, Kommunikation, Kompetens, Organisationskultur.</p>

<p>Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt. Det begränsar både män och kvinnors val och villkor och de får även konsekvenser på arbetsmarknaden i form av bland annat segregering. Arbetsmarknaden präglas av både en horisontell och en vertikal segregering. Det innebär att män och kvinnor befinner sig på olika yrkesområden, avdelningar och branscher samt att de intar olika hierarkiska positioner. Arbetsvillkoren ser därmed olika ut för män och kvinnor och det är framförallt kvinnors villkor och förutsättningar som är begränsade.</p><p>Jämställdhetslagen syftar till att främja män och kvinnors lika rätt när det gäller arbete anställnings- och arbetsvillkor samt möjligheter till utveckling i arbetet. Enligt lagen är arbetsgivare skyldiga att bedriva ett aktivt arbete för att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Trots aktivt jämställdhetsarbete får det inte alltid det genomslag det önskar. Studier visar att det kan finnas ett motstånd mot ökad jämställdhet. Många av dessa studier är gjorda på personer i arbetsledande befattning.</p><p>Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har studerat attityder till jämställdhet och jämställdhetsarbete hos de anställda på ett mansdominerat industriföretag. Vi har dessutom försökt urskilja ett eventuellt motstånd i de anställdas attityder. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att respondenterna har en positiv inställning till både jämställdhet och jämställdhetsarbete. De värderar jämställdhet högt och anser att det är självklart att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på arbetsplatsen samt att de ska ha lika lön för lika arbete. Intressant är att de inte värderar jämställdhetsarbete lika högt och viktigt som jämställdhet. De anser därför inte att det är lika viktigt att arbeta för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p><p>Framträdande i studien är att män och kvinnors attityder skiljer sig mycket åt. I vissa påståenden och frågor är det mer tydligt än i andra. Överlag tenderar kvinnorna att vara mycket mer positiva till såväl jämställdhet som jämställdhetsarbete än män. Det är en liten andel respondenter som har ett mindre positivt förhållningssätt till jämställdhet och jämställdhetsarbete, de skulle möjligtvis kunna utgör ett motstånd. Om de inte betraktar arbetet som särskilt viktigt kan de eventuellt utgöra ett hinder mot det arbete som bedrivs för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p>

<p>The manufacturing sequence may to a large extent influence properties like residual stresses and hardness and, as a consequence, the fatigue life and shape accuracy of a component. By simulating the manufacturing sequence and extract important accumulated data, the possibilities of early analysis of a design concept of a component and optimisation of the complete manufacturing sequence may increase. An established methodology has the potential to reduce physical testing, increase the process knowledge and reduce product development time and costs. This thesis suggests principles for simulating manufacturing sequences for forged and sheet metal-formed components.</p><p>It is possible to establish virtual manufacturing sequences and connect different commercial simulation softwares into a chain with support from methods for data communication and in process modelling. However, the data communication has pitfalls and also material data, process data and material models for single processes may be insufficient in order to conduct a quantitative analysis of the accumulated properties. Thus, a thorough validation of the sequential simulation results should be performed. Further, engineering simplifications of the sequence are recommended and e.g. a combination of numerical and empirical methods may be preferable in order to predict accumulated results with high accuracy. Future development concerning standards for data communication as well as meshing, mapping and modelling technique is recommended in order to improve the quality of the accumulated results. Finally, methods for integration of sequential simulation in the overall component design process, including conventional Computer Aided Design (CAD) and Finite Element Analysis (FEA), should be developed. The main advantage of sequential simulation may be conceptual studies of process and material parameter variations and their influence on the final product properties.</p><p>Paper I describes how to select the most critical process parameters in a manufacturing sequence. Paper II describes how to establish a sequence using a combination of numerical and empirical methods and paper III describes state of the art concerning shot peening simulation.</p>

<p>The need and demands within the automotive industry on quality systems and processes are high. The most widely spread document for quality control is the standard ISO/TS 16949. The aim with the APQP-process is to build the quality of the product and process for new designs or re-designs. The aim of this project is to find a customized, when it comes to the design process, APQP-process for Fuji Autotech with focus on the two first phases where most of the design activities are performed. This is done by studying the existing APQP-process at Fuji Autotech and comparing it with mainly the standard ISO/TS 16949, interviewing personnel at the company, and empirical studies of the process. The focus areas are therefore to find a process that suites the company and contribute to the academia by sharing experience to the University. Three issues where considered being of importance for the outcome of the project.</p><p>Question 1: Which factors are necessary to follow-up when assuring the quality of a project?</p><p>Question 2: How does the process for quality assuring a project look like today?</p><p>Question 3: How may the process for quality assurance of a project be optimized?</p><p>The result from this research project is two new process maps and a new APQP process flow for Fuji Autotech has been created. The studies performed, within this research project have identified the following key factors for obtaining a good quality.</p><ul><li>Existence of a management systems for quality</li><li>Management responsibility</li><li>Management of resources</li><li>Product design</li><li>Measure, Analyze and Improvement</li><li>Fulfilment of customer needs</li><li>Fulfilment of requirements</li></ul> / PREPARE