<p>The research on internationalisation goes back a long time. Despite this, there exist no theories on how different industries enter new markets, and by which mode of entry. This dissertation attempts to develop a model with the purpose to explain the differences in foreign market entry mode decision between industries. In order to describe these differences, the foundations of our model are the relative degree of firm specific assets and the need of local representation, and if the industry use the firm specific asset internally or externally. </p><p>The suggested model is based upon concepts of prior theories on internationalisation, with a focus on Dunning´s Eclectic Paradigm. What separates the proposed model from the Eclectic Paradigm is the need of local representation, which differences are of great importance of different industries. The Uppsala Internationalisation model and Transaction Cost Analysis were also contributing in the development of the model. Propositions were created on each industry to test the validity of the model and the presumed entry mode decision. As this dissertation used a deductive approach, the model was developed by existing theories of internationalisation and then tested empirically by an internet-based questionnaire on companies on the Swedish stock market. </p><p>The result demonstrated the applicability of the model. In addition, the analysis contains a detailed description of the findings on each industry, and summarises the model with a combined result. Finally, the conclusions are presented to summarise the work, the practical implementations and suggestions for further research. </p>

<p>Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter. Vi kan konstatera att det program personen har läst på gymnasiet har betydelse för om personen blir revisor, vidare har vi funnit att även den skola personen har studerat vid och föräldrarnas påverkan är betydelsefulla vid karriärvalet. Däremot har vi inte kunnat fastställa att extraarbete vid sidan av studierna, partners yrke, om personen har flyttat för att studera på högskola/universitet, föräldrarnas eventuella akademiska utbildning, etnisk bakgrund och arbetsmarknad har någon inverkan på valet av karriär. </p><p>Vi har med en deduktiv ansats använt oss av fragment av existerande teorier och skapat hypoteser utifrån dessa. Studien har genomförts med en kombination av dokumentstudie och telefonsurvey där vi har intervjuat personer som har studerat vid Högskolan Kristianstad och Växjö Universitet. Vi har genomfört en totalundersökning av de studenter som har skrivit sin kandidatuppsats inom området revision, redovisning och controller under åren 2000/2001 och 2004/2005 på dessa skolor.</p>

<p>Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva finansieringen av ett köp var ”regelbunden inkomst”, ”plötslig inkomst”, ”sparade pengar” och ”avbetalning”. För kategoriseringen av utgifterna användes två skalor, den ena med ”nödvändighet” och ”nöje” som extremer och den andra med ”långsiktig investering” och ”kortsiktig konsumtion”. Den empiriska undersökningen genomfördes med två olika enkäter. Resultaten från dessa undersökningar visar för det första det som teorin förutsäger, nämligen att olika sorters inkomster eller tillgångar används till olika sorters utgifter. På enkäterna ombads för det andra respondenterna även att ange tiden mellan de två senaste köpen över 5 000 kr. Denna tid tillsammans med kombinationen av finansieringsalternativ, uppdelade på kontant eller kredit, används i studien för att testa giltigheten av vår egen teori, som behandlar problemet om hur utrymmet i de mentala kontona beter sig. Vi ville förklara hur detta utrymme förändras av inköp som bokförs på kontot, och då särskilt vilken betydelse valet av finansiering för två på varandra följande köp har för utrymmet. Resultaten för testerna avseende denna teori är osäkra, men vi anser oss finna bättre stöd för ett accepterande av teorin än för ett förkastande av den. Sammantaget kan våra bidrag vara relevanta för att bättre förstå mental accounting samt konsumenters köp- och kreditbeteende.</p>

<p>This thesis explores some of the individual and organisational challenges involved in the repatriation process after international assignments. The purpose of this dissertation is to probe the turnover rate after repatriation in Europe and to determine whether this is considered to be a problem. The study was conducted through means of a questionnaire on a sample of Human Resource Managers in Western European companies. The authors did find some trends that may indicate that the climate for repatriates differs from that in North America. The authors did not, however, find influences connecting knowledge management and repatriate turnover.</p>

<p>The field of complex services contains several actors. First it is the complex service companies that supply a professional service supplier. The professional service provider acts in many cases as a consultant. Secondly, the professional service provider works together with the client to reach a more efficient marketing. That marketing is then directed towards the customer. The customer is the client’s client and the end result.</p><p>The purpose with this dissertation is to investigate if it is possible to standardize the working procedure in order to make it as efficient as possible. We choose to investigate this based on interviews with two firms: Marklyss, a domestically operating firm, and GFK, an internationally operating firm. Our limitation is due to the ability to find participating firms.</p><p>Based on the interviews, we analysed the collected information through different theories such as 7K and standardization versus adaptation model. This was done to find similarities and differences between the companies. We found that there were some similarities that could be used to create a standardized platform for the working procedure. Also we found some differences that could be investigated further if there is any possibility to find out why and if it is possible to transform it into a similarity.</p>

<p>Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. </p><p>Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.</p><p>Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta. </p><p>Hypotesprövningarna tyder på att det finns varierande samband mellan framtagna drivkraftsvariablerna och ett faktiskt revisorsbyte, då några av drivkrafter visat sig påverka till ett revisorsbyte medan några av drivkrafterna inte påverkar. Drivkrafter som tenderar att påverka till ett revisorsbyte är om revisionsuppdraget upplevs som omotiverande, om relationen mellan revisorn och klienten är otillfredställande samt om revisorns utbud av övriga tjänster inte är tillräckliga. Vidare finns indikationer på att ett revisorsbyte i större utsträckning genomförs om det efterfrågas speciella revisorskunskaper, om revisorns tillgänglighet inte är tillfredställande, om arvodet är för högt, om klienterna fått rekommendationer om annan revisor samt om klienternas upplever påtryckningar från sina intressenter.</p>

<p>Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).</p><p>Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. </p><p>En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem. Innan en idé finns nerskriven är de anställda det största hotet, för att avsiktligt eller oavsiktligt läcka ut informationen. Ju längre i processen man kommer, desto lättare är det för en outsider att stjäla eller förstöra den, eftersom idén blir nerskriven på ett dokument, sparad på olika ställen och utspridd över olika avdelningar, anställda och eventuella samarbetspartners. I det här stadiet är det en annan sorts skydd företag behöver ha, för att skydda sig mot fortsatt läckage från anställda, men också mot spionage eller sabotage från outsiders. När idén slutligen blivit en produkt finns det ett antal legala skydd, till exempel patent, som både hjälper till att skydda den intellektuella egendomen, men som också stimulerar till nya idéer och uppfinningar. </p><p>Hur organiserar företag sitt skydd av intellektuell egendom mot hot, från det att en idé föds till att den blir en färdig produkt? Det är kanske ett av de svåraste problemen som företagen handskas med idag.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer även att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi är genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvårdssektorn, närmare bestämt akutsjukvård/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag på en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling ställs inför.</p><p>Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger på har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tänkas begränsa eller möjliggöra en framgångsrik relationsmarknadsföringsstrategi.</p><p>Utifrån de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förståelse för det studerade problemområdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strävar efter att använda sig av relationsmarknadsföring i den mån det är möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, då detta riskerar att resultera i juridiska påföljder. </p>

<p>Abstract: Scent marketing is an area of predicted growth, with almost endless possibilities. It can successfully be applied to products, premises, places and services. Yet, this thesis explores some of the challenges scent marketing is likely to encounter, with regard to that part of the population who get sick from exposure to smells and chemicals. The purpose of this dissertation is to initiate communication and provide some tangible examples on how scent marketers and people suffering from the condition sensory hyperreactivity can co-exist in the same environment. </p><p>This paper presents a theoretical framework for the use of scent marketing, and the condition sensory hyperreactivity. The empirical study is of a qualitative nature, conducted through the mean of telephone interviews, on a sample of individuals with the condition, contacted through a website forum. </p><p>The findings show that people with this type of condition are substantially limited in their daily lives, due to scented products and places, and would be even more so with a growing use of this type of marketing. The possibilities for marketers could be to address the wishes of the interviewees, and gain a new market. The limitations for scent marketing are primarily of legislative nature, but could also include negative reactions to the subject. In addition to people with sensory hyperreactivity, and potentially young children, no specific target group could be outlined unsuited for scent marketing. Specific fragrances and chemical components to be avoided could in large not be determined. The interviewees wish for fragrance-free hospitals, dentists, waiting rooms and public places. The respondents have suggested a number of measures for marketers and shop owners that would facilitate and enable them to partake in the market place of today. </p><p>Keywords: Scent marketing, fragrance, sensory hyperreactivity, sensitivity</p>

<p> Over the years, the traditional face of marketing has changed. Companies need to adopt ongoing marketing strategies to stay ahead of their competitors; the design and content of their strategies continue to evolve.</p><p> In this thesis a case study has been conducted on one company within the automotive industry in Sweden. The case study was performed on Jaguar Cars in Sweden and an assessment of their use of Online Marketing Communication (OMC) as a marketing tool was made. </p><p>The case study indicated that Jaguar Cars in Sweden only invest moderately in Online Marketing Communication activities. The thesis indicates that it is important for Jaguar to invest more economic resources into OMC and to be well educated on the subject. The focus for Jaguar should be on creating the perfect synergy between online vs. offline marketing by deploying a more involved Integrated Marketing Communication (IMC) approach in order to utilize the internet most effectively. Moreover, the marketing communication decisions should focus on the marketing communications channels that offer the highest benefit for all the stakeholders. Further suggestions for Jaguar were to increase the paid search engine optimization, create a forum, develop an RSS function and also have portal representation. </p><p>Key words: Online marketing communications, Integrated marketing communications, internet marketing, automotive industry, OMC channels.</p>