Hälsorisker och lungsjukdomar relaterat till rökning är en sanning som inte kan underskattas. Att den effektivaste åtgärden är att sluta att röka är också ett känt fenomen. Att det krävs en stark inre motivation hos rökaren själv för att lyckas med att sluta att röka är ett annat känt faktum. Vårdpersonalen kan inom sitt hälsofrämjande kompetensområde påverka och förstärka motivationen hos rökare, genom att erbjuda olika rökavvänjningsmetoder. Dessutom finns det möjlighet att genom mätning av lungfunktionen/spirometri diagnostisera eller följa upp en försämrad lungfunktion orsakad av rökning. Det är möjligt att spirometri kan påverka motivationen till rökfrihet, genom att informera rökaren om eventuella eller kommande hälsoskador relaterad till rökning. Denna tanke grundade syftet med denna litteraturstudie. För att belysa spirometrins påverkan på motivation till rökfrihet, studerades nio vetenskapliga artiklar varav åtta stycken var kvantitativa. Samtliga artiklar hade studerat spirometrins påverkan till rökfrihet i olika sammanhang. Resultaten visade att spirometri kan påverka motivationen till rökfrihet till en vis del positivt. Lungfunktions test/spirometri har visat störst påverkan hos rökare med försämrad lungfunktion. Dessutom har resultaten visat att det finns en del rökare med normal lungfunktion också som kan bli positivt påverkad av denna undersökning. Detta blir möjligt då spirometrins resultat tolkas på ett synligt och lättbegripligt sätt av tränad personal. Dessutom kan det vara möjligt att kunskapen om spirometrins tänkbara påverkan på motivationen till rökfrihet, utöka vårdpersonalens hälsofrämjande kompetens.