There are many positive aspects of electronic voting systems: security, verifiability, convenience, resource conservation, and the like. However, there is still lack of trust for electronic voting systems within the public. One of the reasons could be that the notions involved in electronic voting are challenging to understand for the general public. In this project, we tried to create public trust through an explanation system. An explanation system was made to explain how a modern electronic voting system works. User testing was performed after that, to verify whether this explanation system is able to increase people’s trust in electronic voting system. After analysing the data collected through the user testing, we got promising results to believe that this explanation can be used to create public trust in electronic voting systems. / Det finns många positiva aspekter av elektroniska röstningssystem: säkerhet, verifierbarhet, bekvämlighet, resursbesparingar, och liknande. Emellertid så saknas det fortfarande hos allmänheten tillit till elektroniska röstningssystem. Ett av skälen till detta skulle kunna vara att idéerna i samband med elektronisk röstning är utmanande att förstå för allmänheten. I detta projekt har vi försökt att skapa allmän tillit med hjälp av ett förklaringssystem. Ett förklaringssystem tillverkades för att förklara hur ett modernt elektroniskt röstningssystem fungerar. Användartester utfördes därefter, för att verifiera huruvida detta förklaringssystem förmådde öka människors tillit till elektroniska röstningssystem. Efter analys av data insamlade genom användartesterna, fick vi lovande resultat som gav oss anledning att tro att detta slags förklaring kan användas för att skapa allmän tillit till elektroniska röstningssystem.

Hade en fungerande demokrati som Sverige gynnats av att byta röstningssystem och använda sig av elektronisk röstning? År 2013 diskuterades det på en nationell politisk nivå om e- röstning var något som skulle införas i Sverige, men sen utredningen släpptes har inget nytt hänt inom området. Denna studie undersöker varför ett digitaliserat land som Sverige inte har infört e-röstning. För att undersöka denna fråga har en intervju med den svenska Valmyndigheten genomförts samt en litteraturstudie av Estlands e-röstningssystem genomförts. Estland har valts ut som exempel i denna studie då det är ett land som tidigt implementerade e-röstning och fortfarande använder det. Den empiri som samlats in analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk, det teoretiska ramverket är en kravlista på vad ett elektroniskt röstningssystem ska uppfylla för att det ska anses vara säkert och fungerande. Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att de tekniska kraven i Estlands valsystem lever upp till kraven i det teoretiska ramverket samt Sveriges krav i dagsläget. Dock framgår det från intervjun med valmyndigheten att de inte vill införa e-röstning i dagsläget, främst på grund av att de inte vill riskera deras höga förtroende hos medborgarna. Studiens slutsats blev därmed att visar att frågan om e-röstning är en komplex fråga där frågor om tekniska krav och sociala parametrar måste tas i beaktning