Tidigare kunskap om kvinnors migration genom anknytning till en svensk man har framhållit att det tidsbegränsade uppehållstillståndet innebär att en migrerad kvinna befinner sig i en särskilt utsatt situation om hon utsätts för våld (SOU 2012:45). Syftet med denna studie handlar om att öka förståelsen för hur mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer tar sig uttryck i en svensk kontext. En radikalfeministisk våldsförståelse ligger till grund för analysen av studiens resultat, tillsammans med klass, kön och rasifiering som analysverktyg. Materialet baserar sig på kvalitativa intervjuer med fem kvinnojoursrepresentanter, en utredare vid polismyndigheten, en representant från en länsstyrelse i landet, samt en representant från socialtjänsten i en svensk kommun. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i en anknytningsrelation vittnar om liknande erfarenheter av psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Därmed visar resultatet i enlighet med tidigare våldsforskning att våldet kan ses som en del av mäns strukturella våld mot kvinnor. När det gäller migrerade kvinnor finns det däremot andra faktorer att beakta, såsom en mer omfattande isolering från samhället och rasistiska inslag i våldet enligt intervjupersonerna. Studien visar i enlighet med befintlig kunskap på konsekvenserna av kvinnors migration och det tillfälliga uppehållstillståndet beroende av mannen. Resultatet visar också att våldsutsatta migrerande kvinnor tenderar att hamna mellan stolarna. Detta eftersom det tycks sakna en långsiktig uppföljning av svenska myndigheter gentemot kvinnor som migrerat genom anknytning. Studien visar att när det formella stödet brister hittar migrerande kvinnor egna vägar ut ur våldet genom nätverk med kvinnor som talar samma språk. Slutsatserna av denna studie pekar därmed mot att kön, rasifiering och klass har betydelse gällande mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer, delvis grundat i mannen och kvinnans skilda positioner.