This thesis looks at the people of Nueva Vizcaya's history of resistance to incorporation into the state during the colonial age, and how this history is connected to the contemporary context in the Sierra Tarahumara. To do this, I use and frame the concepts of community, resistance, violence, ethnogenesis, territory and history as intertwined in such a way that the Sierra Tarahumara and its inhabitants cannot be completely disassociated one from another. By looking at the engagements between colonizers and native people of the colonial North of the Nueva España –Tarahumara and other native indigenous people of the Sierra Madre Occidental– in history, and frame the narratives about these historical encounters, drawing colonial accounts, modern narratives and other sources, I contest in this work, allows to frame indigenous societies agency in history. In addition, this thesis endeavors to engage with the broader discussion about ethnogenesis, indigenous resistance to colonialism, native community and ecological conflicts in Nueva Vizcaya and in the Sierra Tarahumara. Finally, this research wants to make sense of the contemporary conflicts over land rights that indigenous communities of the Sierra Tarahumara face today, and connect them with the history of the colonial encounters of the people of the Nueva Vizcaya. I propose that these encounters, in the colonial time of the conquest of the Nueva Vizcaya, and in the national period, are largely a consequence of a colonial process of ethnogenesis that taxonomically indexed native people in categories related to colonial labor needs and control over the territory, which I frame as tarahumarizacíon and raramurización.

Network and cultural bridge theories predict the source and durability of cultural boundaries, including how cultural boundaries are overcome in order for differing groups to have meaningful exchanges. Ethnographic interview data with three research subjects in Northern Mexico reveals the strengths and weaknesses of each theory. Minita Bustillos, Juan Daniel Villalobos, and Horacio Echeverrí­a contribute to bridging ties between the closed indigenous community of the Tarahumara and outside Mexican and American groups. Their positions elucidate the veracity of theoretical propositions found in network and cultural bridge theories. Findings suggest that though useful in understanding several aspects of network structure and bridging, network theory does not fully explain how a person becomes part of a network bridge or what social capabilities may be useful for someone in that position. Cultural bridge theories extend the explanation by showing the importance of relationship building in bridging, but rely too heavily on the notion that a single individual can provide the cultural capital and resources necessary to be a cross-cultural bridge in and of themselves. The additional concepts of habitus and cultural tool-kits supplement these perspectives by explaining how respondents acquired cultural and social knowledge that allows them to make connections in multiple distinct networks and how the respondents can so naturally say and do things to garner trust from members of both groups. This research shows how the theoretical concepts can be used in application to a specific social context. It also provides support for the possible use of the concepts of habitus, network bridging, and tool-kits for training members of grass roots organizations attempting to bridge between distinct, and even opposing, social groups.

<p>Belonging to an indigenous group in Mexico is usually associated with poor health, mainly as the result of social isolation from the mainstream society. The Tarahumara are no exception. They constitute the largest indigenous group in northern Mexico and one of the most marginalized ethnic minorities in North America. Health conditions are precarious, yet very little data are available to facilitate the design and implementation of programs to prevent and manage the main public health problems affecting this people. This thesis aims at overcoming part of this information gap. It presents and discusses the results from studies focusing on the nutrition of women and children carried out between 1997 and 2002.</p><p>A survey in a representative district sample of Tarahumara women of reproductive age found the highest prevalence of anemia among pregnant women in their third trimester (38.5%) and those lactating during the first 6 months after delivery (42.9%), along with a high prevalence of iron deficiency. In this study a technique was developed to collect capillary serum samples spotted onto filter paper to measure serum ferritin in remote settings. In the same study, 52.5% of adult women were overweight, suggesting a process of ‘de-Indianization’ of their traditional diet and activity patterns. This issue was followed-up in a later study based on perceptions of food and body shape using cognitive anthropological methods. Speaking Spanish emerged as a clear indication of acculturation that could be associated with an increase in the prevalence of obesity and its consequences. A nutrition survey among Tarahumara children at boarding schools found evidence of zinc, vitamin B₁₂, iron, and iodine deficiencies but found similar anthropometric status to other rural Mexicans. Finally, a qualitative assessment was carried out to identify culturally accepted foods to redesign a food aid basket aimed at alleviating malnutrition among young Tarahumara children.</p><p>The results from this thesis provide relevant data for an improved design of interventions to combat and prevent some of the nutritional problems that affect the Tarahumara. These data could also constitute a baseline to which future changes can be compared if similar sampling strategies are used. Overall, the findings highlight the importance and challenge of achieving modernization in a way that not only improves health but at the same time supports, maintains and encourages traditional cultural values. These are not only the foundations of the Tarahumara society, but in some cases also contribute to a better diet and health.</p> / <p>Die Zugehörigkeit zu einer eingeborenen Volksgemeinschaft Mexikos wird gewöhnlich mit einem schlechten Gesundheitszustand, aufgrund sozialer Isolation von der allgemeinen Gesellschaft, verbunden. Die Tarahumara-Indianer sind dabei keine Ausnahme. Sie stellen eine der größten Eingeborenengruppen im Norden des Landes dar und sind eine der ausgeschlossensten ethnischen Minderheiten in Nordamerika. Der Gesundheitszustand ist prekär, da sehr wenige Daten existieren, um die Gestaltung und Einführung von Programmen zur Prävention und Handhabung der, diese Menschen betreffenden, hauptsächlichen Probleme im Gesundheitswesen, zu ermöglichen. Diese Dissertation beabsichtigt, Teil dieses Informationsdefizits zu beseitigen. Sie präsentiert und diskutiert die Ergebnisse von im Zeitraum 1997 bis 2002 durchgeführten Studien, welche die Ernährung der Tarahumarafrauen und -kinder fokussieren.</p><p>Eine Umfrage mit einer repräsentativen Stichprobe von Frauen im gebärfähigen Alter, im größten Tarahumara-Bezirk, ergab das höchste Vorkommen von Anämie bei schwangeren Frauen im dritten Trimester (38,5%) und bei solchen, die während der ersten 6 Monate nach der Geburt stillten (42,9%), bedingt durch Eisenmangel. Bei dieser Studie wurde eine Feldtechnik für weit entfernte Gebiete entwickelt, um die Ferritin-Konzentration in Kapillar-Serum auf Filter Papier zu messen. Dieselbe Studie zeigte eine Übergewichtsprävalenz von 52,5% bei erwachsenen Frauen, was auf einen Prozess einer „Entindianisierung“ ihrer traditionellen Diät und Aktivitätsmuster zurückzuführen ist. Dieses Thema wurde bei einer späteren Studie herangezogen, bei welcher der Eindruck von Nahrung und Körperumfang mit kognitiven anthropologischen Methoden evaluiert wurde. Spanisch zu sprechen erschien als eindeutige Indikation für Akkulturation, welche mit einer Zunahme des Vorhandenseins von Übergewicht und seiner Folgen assoziiert werden könnte. Eine Studie zu Schulkindern in Eingeboreneninternaten zeigte Beweise für Zink-, Vitamin B₁₂-, Eisen- und Jodmangel, fand aber ähnliche anthropometrische Status wie bei ländlichen Mexikanerkindern. Schließlich wurde eine qualitative Studie durchgeführt, mit dem Ziel, kulturell akzeptierte Lebensmittel für die Neuentwerfung eines Warenkorbes zu identifizieren, um den Ernährungszustand von Kleinkindern zu verbessern.</p><p>Die Ergebnisse dieser Dissertation liefern relevante Daten für eine Verbesserung der Gestaltung von Programmen zur Bekämpfung und Prävention von Ernährungsproblemen, welche die Tarahumaras betreffen. Diese Informationen können auch als „Baseline“ benutzt werden, mit der zukünftige Veränderungen verglichen werden könnten, wenn ähnliche Stichprobenstrategien angewandt würden. Vor allem betonen die Ergebnisse, die Wichtigkeit und Herausforderung, eine Modernisierung zu erreichen, die nicht nur eine Verbesserung der Gesundheit mit sich bringt, sondern gleichzeitig auch, traditionelle Werte unterstützt, aufrechterhält und anregt, da diese Werte nicht nur die Grundlagen der Tarahumara- Gesellschaft sind, sondern in vielen Fällen zu einer besseren Diät und Gesundheit beisteuern.</p> / <p>Att tillhöra en infödd folkgrupp i Mexiko associeras oftast med ett dåligt hälsotillstånd, framför allt på grund av social isolering från det konventionella samhället. Tarahumara indianerna utgör inget undantag. De utgör den största gruppen av infödda i norra Mexiko och är en av de mest utsatta etniska minoriteterna i Nord Amerika. Det finns anledning att oroa sig för de rådande hälsovillkoren då mycket lite information finns tillgänglig för att underlätta utformandet och tillämpningen av program för att förebygga och handskas med de huvudsakliga hälsoproblemen som drabbar denna folkgrupp. Denna avhandling syftar till att försöka täcka upp delar av den informations brist som råder. I den presenteras och diskuteras resultaten från de studier, som inriktar sig på näringstillståndet hos tarahumara kvinnor och barn, genomförda mellan åren 1997 och 2002. </p><p>En studie i ett representativt distrikt med ett representativt urval av Tarahumara kvinnor i fertil ålder fann man högst prevalens av anemi bland de gravida kvinnorna som befann sig i sista trimestern (38,5 %) samt i gruppen ammande kvinnor under de 6 första månaderna efter förlossning (42,9 %), detta tillsammans med en hög prevalens av järnbrist. I denna studie utvecklades en metod för insamling av kapillära serum prover som droppades på filter papper för att därefter analysera serum ferritin halten vid avsides liggande sättningar. I samma studie fann man även att 52,5 % av de vuxna kvinnorna var överviktiga, vilket skulle kunna antyda om en “avindianiserings-process” av deras traditionella diet och aktivitets mönster. Detta fynd följdes upp i en senare studie som grundade sig på föreställningar om mat och kroppsform, genom att använda kognitiva antropologiska metoder. Att vara spansktalande framträdde som ett tydligt tecken på kulturförändring som skulle kunna sammankopplas med en ökning i prevalensen av övervikt och dess konsekvenser. En skolbaserad nutritions studie bland Tarahumara barn vid internatskolor visade brist på zink, vitamin B₁₂, järn och jod, dock var dessa fynd likvärdiga med uppmätta värden bland barn på den mexikanska landsbygden. Slutligen genomfördes en kvalitativ studie med avsikt att identifiera kulturellt accepterade maträtter och därigenom kunna omforma regeringens rådande sammansättning av livsmedelsbistånd, med syfte att mildra undernäringen bland unga Tarahumara barn.</p><p>Resultaten från denna avhandling ger relevanta data för en förbättrad utformning av interventionsprogram för att bekämpa och förhindra en del av de nutritions problem som drabbar Tarahumara indianerna. Dessa data skulle också kunna utgöra en referenslinje med vilken framtida förändringar kan jämföras med såvida liknande provtagnings rutiner används. Generellt, belyser resultaten vikten och utmaningen att uppnå modernisering på ett sätt som inte enbart förbättrar hälsoläget men som samtidigt upprätthåller och uppmuntrar till att behålla traditionella värderingar. Dessa utgör inte enbart grunden för Tarahumara samhället utan bidrar även därigenom i en del fall till en bättre kosthållning och bättre hälsa.</p> / <p>La pertenencia a un grupo indígena en México se asocia frecuentemente a una salud pobre principalmente como resultado del aislamiento social de la sociedad Mexicana. Los Tarahumaras no son la excepción. Constituyen el grupo indígena más grande del norte del país y una de las minorías étnicas más marginadas de Norteamérica. A pesar de que sus condiciones de salud son precarias, existe muy poca información disponible que facilite el diseño e implementación de programas para prevenir y tratar los problemas de salud pública más importantes que les aquejan. Así pues, esta tesis tiene por objeto cubrir parte de esta falta de información. Presenta y discute resultados de estudios enfocados a la nutrición de mujeres y niños llevados a cabo entre 1997 y 2002.</p><p>Una encuesta en una muestra municipal representativa de mujeres Tarahumaras en edad reproductiva mostró la más alta prevalencia de anemia en las embarazadas en el tercer trimestre (38.5%) y las lactantes durante los primeros 6 meses después del parto (42.9%) paralelamente a una alta prevalencia de deficiencia de hierro. En este estudio, se desarrolló una técnica para la toma de muestras de suero capilar en papel filtro para medir los niveles de ferritina sérica en zonas remotas. Asimismo se encontró un 52.5% de sobrepeso en las mujeres adultas, sugiriendo un proceso de “deindigenización” de los patrones dietéticos y de actividad física tradicionales. Este tópico fue seguido en un estudio posterior sobre percepciones de la alimentación y apariencia corporal de la mujer Tarahumara utilizando métodos de antropología cognoscitiva. Hablar español emergió como un claro indicio de aculturación que podría estar asociado a un incremento en la prevalencia de obesidad y sus consecuencias. Una encuesta nutricional con niños Tarahumaras de albergues escolares mostró evidencia de deficiencia de cinc, vitamina B₁₂, hierro y yodo pero encontró un estado antropométrico similar al de otros niños mexicanos del medio rural. Finalmente, se condujo una evaluación cualitativa para identificar alimentos culturalmente aceptables para rediseñar una canasta de ayuda alimentaria con el objeto de aliviar la desnutrición infantil.</p><p>Los resultados de esta tesis ofrecen información relevante para el mejoramiento del diseño de intervenciones para combatir y prevenir algunos de los problemas nutricios que afectan a los Tarahumaras. De utilizarse estrategias muestrales similares, esta información podría además constituir el punto de comparación para evaluar cambios futuros. Pero sobre todo, los hallazgos apuntan a la importancia y el desafío para alcanzar una modernización que no solo mejore la salud de los indígenas, sino que además apoye, mantenga y promueva los valores culturales tradicionales, pues estos, además de conformar los cimientos de la sociedad Tarahumara, pueden en varios casos contribuir a una mejor nutrición y salud.</p>

Belonging to an indigenous group in Mexico is usually associated with poor health, mainly as the result of social isolation from the mainstream society. The Tarahumara are no exception. They constitute the largest indigenous group in northern Mexico and one of the most marginalized ethnic minorities in North America. Health conditions are precarious, yet very little data are available to facilitate the design and implementation of programs to prevent and manage the main public health problems affecting this people. This thesis aims at overcoming part of this information gap. It presents and discusses the results from studies focusing on the nutrition of women and children carried out between 1997 and 2002. A survey in a representative district sample of Tarahumara women of reproductive age found the highest prevalence of anemia among pregnant women in their third trimester (38.5%) and those lactating during the first 6 months after delivery (42.9%), along with a high prevalence of iron deficiency. In this study a technique was developed to collect capillary serum samples spotted onto filter paper to measure serum ferritin in remote settings. In the same study, 52.5% of adult women were overweight, suggesting a process of ‘de-Indianization’ of their traditional diet and activity patterns. This issue was followed-up in a later study based on perceptions of food and body shape using cognitive anthropological methods. Speaking Spanish emerged as a clear indication of acculturation that could be associated with an increase in the prevalence of obesity and its consequences. A nutrition survey among Tarahumara children at boarding schools found evidence of zinc, vitamin B12, iron, and iodine deficiencies but found similar anthropometric status to other rural Mexicans. Finally, a qualitative assessment was carried out to identify culturally accepted foods to redesign a food aid basket aimed at alleviating malnutrition among young Tarahumara children. The results from this thesis provide relevant data for an improved design of interventions to combat and prevent some of the nutritional problems that affect the Tarahumara. These data could also constitute a baseline to which future changes can be compared if similar sampling strategies are used. Overall, the findings highlight the importance and challenge of achieving modernization in a way that not only improves health but at the same time supports, maintains and encourages traditional cultural values. These are not only the foundations of the Tarahumara society, but in some cases also contribute to a better diet and health. / Die Zugehörigkeit zu einer eingeborenen Volksgemeinschaft Mexikos wird gewöhnlich mit einem schlechten Gesundheitszustand, aufgrund sozialer Isolation von der allgemeinen Gesellschaft, verbunden. Die Tarahumara-Indianer sind dabei keine Ausnahme. Sie stellen eine der größten Eingeborenengruppen im Norden des Landes dar und sind eine der ausgeschlossensten ethnischen Minderheiten in Nordamerika. Der Gesundheitszustand ist prekär, da sehr wenige Daten existieren, um die Gestaltung und Einführung von Programmen zur Prävention und Handhabung der, diese Menschen betreffenden, hauptsächlichen Probleme im Gesundheitswesen, zu ermöglichen. Diese Dissertation beabsichtigt, Teil dieses Informationsdefizits zu beseitigen. Sie präsentiert und diskutiert die Ergebnisse von im Zeitraum 1997 bis 2002 durchgeführten Studien, welche die Ernährung der Tarahumarafrauen und -kinder fokussieren. Eine Umfrage mit einer repräsentativen Stichprobe von Frauen im gebärfähigen Alter, im größten Tarahumara-Bezirk, ergab das höchste Vorkommen von Anämie bei schwangeren Frauen im dritten Trimester (38,5%) und bei solchen, die während der ersten 6 Monate nach der Geburt stillten (42,9%), bedingt durch Eisenmangel. Bei dieser Studie wurde eine Feldtechnik für weit entfernte Gebiete entwickelt, um die Ferritin-Konzentration in Kapillar-Serum auf Filter Papier zu messen. Dieselbe Studie zeigte eine Übergewichtsprävalenz von 52,5% bei erwachsenen Frauen, was auf einen Prozess einer „Entindianisierung“ ihrer traditionellen Diät und Aktivitätsmuster zurückzuführen ist. Dieses Thema wurde bei einer späteren Studie herangezogen, bei welcher der Eindruck von Nahrung und Körperumfang mit kognitiven anthropologischen Methoden evaluiert wurde. Spanisch zu sprechen erschien als eindeutige Indikation für Akkulturation, welche mit einer Zunahme des Vorhandenseins von Übergewicht und seiner Folgen assoziiert werden könnte. Eine Studie zu Schulkindern in Eingeboreneninternaten zeigte Beweise für Zink-, Vitamin B12-, Eisen- und Jodmangel, fand aber ähnliche anthropometrische Status wie bei ländlichen Mexikanerkindern. Schließlich wurde eine qualitative Studie durchgeführt, mit dem Ziel, kulturell akzeptierte Lebensmittel für die Neuentwerfung eines Warenkorbes zu identifizieren, um den Ernährungszustand von Kleinkindern zu verbessern. Die Ergebnisse dieser Dissertation liefern relevante Daten für eine Verbesserung der Gestaltung von Programmen zur Bekämpfung und Prävention von Ernährungsproblemen, welche die Tarahumaras betreffen. Diese Informationen können auch als „Baseline“ benutzt werden, mit der zukünftige Veränderungen verglichen werden könnten, wenn ähnliche Stichprobenstrategien angewandt würden. Vor allem betonen die Ergebnisse, die Wichtigkeit und Herausforderung, eine Modernisierung zu erreichen, die nicht nur eine Verbesserung der Gesundheit mit sich bringt, sondern gleichzeitig auch, traditionelle Werte unterstützt, aufrechterhält und anregt, da diese Werte nicht nur die Grundlagen der Tarahumara- Gesellschaft sind, sondern in vielen Fällen zu einer besseren Diät und Gesundheit beisteuern. / Att tillhöra en infödd folkgrupp i Mexiko associeras oftast med ett dåligt hälsotillstånd, framför allt på grund av social isolering från det konventionella samhället. Tarahumara indianerna utgör inget undantag. De utgör den största gruppen av infödda i norra Mexiko och är en av de mest utsatta etniska minoriteterna i Nord Amerika. Det finns anledning att oroa sig för de rådande hälsovillkoren då mycket lite information finns tillgänglig för att underlätta utformandet och tillämpningen av program för att förebygga och handskas med de huvudsakliga hälsoproblemen som drabbar denna folkgrupp. Denna avhandling syftar till att försöka täcka upp delar av den informations brist som råder. I den presenteras och diskuteras resultaten från de studier, som inriktar sig på näringstillståndet hos tarahumara kvinnor och barn, genomförda mellan åren 1997 och 2002. En studie i ett representativt distrikt med ett representativt urval av Tarahumara kvinnor i fertil ålder fann man högst prevalens av anemi bland de gravida kvinnorna som befann sig i sista trimestern (38,5 %) samt i gruppen ammande kvinnor under de 6 första månaderna efter förlossning (42,9 %), detta tillsammans med en hög prevalens av järnbrist. I denna studie utvecklades en metod för insamling av kapillära serum prover som droppades på filter papper för att därefter analysera serum ferritin halten vid avsides liggande sättningar. I samma studie fann man även att 52,5 % av de vuxna kvinnorna var överviktiga, vilket skulle kunna antyda om en “avindianiserings-process” av deras traditionella diet och aktivitets mönster. Detta fynd följdes upp i en senare studie som grundade sig på föreställningar om mat och kroppsform, genom att använda kognitiva antropologiska metoder. Att vara spansktalande framträdde som ett tydligt tecken på kulturförändring som skulle kunna sammankopplas med en ökning i prevalensen av övervikt och dess konsekvenser. En skolbaserad nutritions studie bland Tarahumara barn vid internatskolor visade brist på zink, vitamin B12, järn och jod, dock var dessa fynd likvärdiga med uppmätta värden bland barn på den mexikanska landsbygden. Slutligen genomfördes en kvalitativ studie med avsikt att identifiera kulturellt accepterade maträtter och därigenom kunna omforma regeringens rådande sammansättning av livsmedelsbistånd, med syfte att mildra undernäringen bland unga Tarahumara barn. Resultaten från denna avhandling ger relevanta data för en förbättrad utformning av interventionsprogram för att bekämpa och förhindra en del av de nutritions problem som drabbar Tarahumara indianerna. Dessa data skulle också kunna utgöra en referenslinje med vilken framtida förändringar kan jämföras med såvida liknande provtagnings rutiner används. Generellt, belyser resultaten vikten och utmaningen att uppnå modernisering på ett sätt som inte enbart förbättrar hälsoläget men som samtidigt upprätthåller och uppmuntrar till att behålla traditionella värderingar. Dessa utgör inte enbart grunden för Tarahumara samhället utan bidrar även därigenom i en del fall till en bättre kosthållning och bättre hälsa. / La pertenencia a un grupo indígena en México se asocia frecuentemente a una salud pobre principalmente como resultado del aislamiento social de la sociedad Mexicana. Los Tarahumaras no son la excepción. Constituyen el grupo indígena más grande del norte del país y una de las minorías étnicas más marginadas de Norteamérica. A pesar de que sus condiciones de salud son precarias, existe muy poca información disponible que facilite el diseño e implementación de programas para prevenir y tratar los problemas de salud pública más importantes que les aquejan. Así pues, esta tesis tiene por objeto cubrir parte de esta falta de información. Presenta y discute resultados de estudios enfocados a la nutrición de mujeres y niños llevados a cabo entre 1997 y 2002. Una encuesta en una muestra municipal representativa de mujeres Tarahumaras en edad reproductiva mostró la más alta prevalencia de anemia en las embarazadas en el tercer trimestre (38.5%) y las lactantes durante los primeros 6 meses después del parto (42.9%) paralelamente a una alta prevalencia de deficiencia de hierro. En este estudio, se desarrolló una técnica para la toma de muestras de suero capilar en papel filtro para medir los niveles de ferritina sérica en zonas remotas. Asimismo se encontró un 52.5% de sobrepeso en las mujeres adultas, sugiriendo un proceso de “deindigenización” de los patrones dietéticos y de actividad física tradicionales. Este tópico fue seguido en un estudio posterior sobre percepciones de la alimentación y apariencia corporal de la mujer Tarahumara utilizando métodos de antropología cognoscitiva. Hablar español emergió como un claro indicio de aculturación que podría estar asociado a un incremento en la prevalencia de obesidad y sus consecuencias. Una encuesta nutricional con niños Tarahumaras de albergues escolares mostró evidencia de deficiencia de cinc, vitamina B12, hierro y yodo pero encontró un estado antropométrico similar al de otros niños mexicanos del medio rural. Finalmente, se condujo una evaluación cualitativa para identificar alimentos culturalmente aceptables para rediseñar una canasta de ayuda alimentaria con el objeto de aliviar la desnutrición infantil. Los resultados de esta tesis ofrecen información relevante para el mejoramiento del diseño de intervenciones para combatir y prevenir algunos de los problemas nutricios que afectan a los Tarahumaras. De utilizarse estrategias muestrales similares, esta información podría además constituir el punto de comparación para evaluar cambios futuros. Pero sobre todo, los hallazgos apuntan a la importancia y el desafío para alcanzar una modernización que no solo mejore la salud de los indígenas, sino que además apoye, mantenga y promueva los valores culturales tradicionales, pues estos, además de conformar los cimientos de la sociedad Tarahumara, pueden en varios casos contribuir a una mejor nutrición y salud.