<p>Ledning av förändring är en av vår tids viktigaste uppgifter för ledare i organisationer men meningarna om hur förändring skall ledas går isär. Denna longitudinella realtidsstudie följer en förändringsprocess på Rehabkliniken på US i Linköping och studerar hur förändringen leds och hur medarbetarna reagerar. Syftet är att beskriva förändringsprocessen på Rehab för att förstå och tolka ledningen av förändringsprocesser och medarbetares reaktioner. Studien är en kvalitativ fallstudie, ansatsen induktiv. Totalt har 39 intervjuer och 21 observationer genomförts under våren år 2004. Slutsatsen är att förändringen på Rehab består av två förändringar i en. Dels en förändring som beslutats av landstingets ledning och dels en mer intern. Förändringen initieras och styrs ”top down” men har också inslag av ”bottom up” tack vare att egenkrafter i organisationen utnyttjas, vilket vi menar minskar motståndet och ökar acceptansen. Förändringen leds karismatiskt av verksamhetschefen, vilket kompletteras av de två medcheferna som leder mer instrumentellt. Information och kommunikation har varit viktiga verktyg för ledningen. Hur förändringen leds påverkar medarbetarnas reaktioner vilket i sin tur påverkar chefernas sätt att leda. I förändringen kan olika faser uttydas, om än med oklara gränser och förändringsprocessen hade vid studiens slut ännu inte avslutats.</p>

Ledning av förändring är en av vår tids viktigaste uppgifter för ledare i organisationer men meningarna om hur förändring skall ledas går isär. Denna longitudinella realtidsstudie följer en förändringsprocess på Rehabkliniken på US i Linköping och studerar hur förändringen leds och hur medarbetarna reagerar. Syftet är att beskriva förändringsprocessen på Rehab för att förstå och tolka ledningen av förändringsprocesser och medarbetares reaktioner. Studien är en kvalitativ fallstudie, ansatsen induktiv. Totalt har 39 intervjuer och 21 observationer genomförts under våren år 2004. Slutsatsen är att förändringen på Rehab består av två förändringar i en. Dels en förändring som beslutats av landstingets ledning och dels en mer intern. Förändringen initieras och styrs ”top down” men har också inslag av ”bottom up” tack vare att egenkrafter i organisationen utnyttjas, vilket vi menar minskar motståndet och ökar acceptansen. Förändringen leds karismatiskt av verksamhetschefen, vilket kompletteras av de två medcheferna som leder mer instrumentellt. Information och kommunikation har varit viktiga verktyg för ledningen. Hur förändringen leds påverkar medarbetarnas reaktioner vilket i sin tur påverkar chefernas sätt att leda. I förändringen kan olika faser uttydas, om än med oklara gränser och förändringsprocessen hade vid studiens slut ännu inte avslutats.