Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgångsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphändiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart måttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primärkällor i form av dags- och kvällstidningsartiklar från Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfråga och en följande bifråga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dåtidens svenska press? Bifrågan grundas i utsagor om en särställning som Bo Hansson idag anses ha erhållit jämte sin samtida sociokulturella kontext, nämligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse även kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stärka läsarens helhetsförståelse av uppsatsens centrala artikelstudie. En summering med slutledningar och övriga iakttagelser presenteras i en avslutande diskussion som kan konstatera att det inte förelåg en omedelbar medial uppmärksamhet kring Sagan om Ringen i Sverige och att svensk press först började omskriva verket efter dess banbrytande internationella genomslag två år senare. Tecken på en viss konstnärlig särställning kring Bo Hansson framkommer i artikelstudien och exemplifieras ytterligare i slutdiskussionen.

Examining biblical texts is a constant work of interpretation and there is no doubt that there are different layers of filters. The person who writes and the person who reads the written text are affected by a filter of some kind. Being aware of one's own filter and having an understanding of the context of the text when it was edited as well as its development over time is necessary in the work of interpretation. Problems arise, however, when the exegete who interprets the text wears an unconscious and unspoken filter that colours the interpretation in an unreflective way. If the exegete has a great influence, these unconscious filters can be passed on without being examined or reflected on.The story in Genesis 2-3 about the Garden of Eden and the expulsion from it is one of the most reinterpreted texts in the entire Hebrew Bible. During early Judaism and early Christianity, however, most Rabbis and Church Fathers interpreted the myth from a patriarchal view on women where sin, guilt and death were at the centre of what the myth was about. Therefore, it was refreshing to come across the Jewish feminist researcher Lyn Bechtel's interpretation of the myth in her article “Rethinking the interpretation of Genesis 2.4B-3.24” in the anthology A Feminist Companion to Genesis edited by Athalya Brenner in 1997 with its absence of the theme of the Fall. Instead, according to her interpretation, the myth is about an entirely positive transition from being a child to becoming an adult, about the natural phase when children free themselves from their parents and then manage in the world on their own.This essay aims to compare four modern Jewish and Christian Bible commentaries with Lyn Bechtel ́s contrasting view of what the myth might be about. Through this comparison, the essay aims to discover possible filters which the exegete can be assumed to be coloured by in an unspoken way. The essay is a reception historical comparative analysis in which the biblical commentaries way of dealing with selected interpretive problems, from the essay's feminist perspective, is compared with how the Jewish feminist researcher Lyn Bechtel does the same in her contrasting view of the myth. The interpretation problems specifically studied are the theme of the Fall, the role of the serpent and the view on the man and woman's relationship to each other. The aim is to disclose unspoken filters and thereby start a process of awareness that hopefully opens up to a theology liberated from old traditional patriarchal Judeo-Christian filters. / Att undersöka bibelns texter är ett ständigt tolkningsarbete och att det förekommer olika lager av filter råder det ingen tvekan om. Den som skriver och den som läser den skrivna texten är påverkad av ett raster av något slag. Att vara medveten om sitt eget filter, att ha förståelse för textens sammanhang när den redigerades samt dess utveckling under tidens gång är nödvändigt i tolkningsarbetet. Problem uppstår däremot när exegeten som tolkar texten bär på ett omedvetet och outtalat filter som färgar tolkningen på ett oreflekterat sätt. Har exegeten stort inflytande kan dessa omedvetna filter föras vidare utan att bli granskade eller reflekterade över.Berättelsen i Genesis 2- 3 om Edens Lustgård och utvisandet därifrån är ett av de mest omtolkade texterna i hela den hebreiska bibeln. Under den tidiga judendomen och den tidiga kristendomen har flertalet rabbiner och kyrkofäder dock tolkat myten utifrån en patriarkal kvinnosyn där synd skuld och död stått i centrum för vad myten handlar om. Därför var det uppfriskande att komma över den judiska feministforskaren Lyn Bechtel ́s tolkning av myten i sin artikel ”Rethinking the interpretation of Genesis 2.4B-3.24” i antologin a Feminist Companion to Genesis redigerad av Athalya Brenner med sin avsaknad av syndafallstemat. Istället handlar myten enligt hennes tolkning om en alltigenom positiv övergång från att vara barn till att bli vuxen, om den naturliga fasen när barn gör sig fria från sin förälder för att sedan klara sig ute i världen på egen hand.Denna uppsats syftar till att jämföra fyra moderna judiska samt kristna bibelkommentarer med Lyn Bechtel ́s kontrasterande syn på vad myten kan tänkas handla om. Genom denna jämförelse syftar uppsatsen till att upptäcka tänkbara filter vilka exegeten kan tänkas vara färgad av på ett outtalat sätt. Uppsatsen är en receptionshistorisk komparativ analys där bibelkommentarernas sätt att ta sig an utvalda tolkningsproblem, utifrån uppsatsens feministiska perspektiv, jämförs med hur den judiska feministforskaren Lyn Bechtel gör detsamma i sin kontrasterande syn på myten. De tolkningsproblem som särskilt studeras är; syndafallstemat, synen på ormen samt synen på mannens och kvinnans relation till varandra. Syftet är att synliggöra outtalade filter och därigenom starta en medvetandeprocess som förhoppningsvis öppnar upp för en teologi befriad från gamla traditionella patriarkala judekristna filter.