Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgångsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphändiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart måttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primärkällor i form av dags- och kvällstidningsartiklar från Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfråga och en följande bifråga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dåtidens svenska press? Bifrågan grundas i utsagor om en särställning som Bo Hansson idag anses ha erhållit jämte sin samtida sociokulturella kontext, nämligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse även kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stärka läsarens helhetsförståelse av uppsatsens centrala artikelstudie. En summering med slutledningar och övriga iakttagelser presenteras i en avslutande diskussion som kan konstatera att det inte förelåg en omedelbar medial uppmärksamhet kring Sagan om Ringen i Sverige och att svensk press först började omskriva verket efter dess banbrytande internationella genomslag två år senare. Tecken på en viss konstnärlig särställning kring Bo Hansson framkommer i artikelstudien och exemplifieras ytterligare i slutdiskussionen.

Denna studie söker svar på frågan hur vi genom musik kan återberätta en historia. Dettagörs genom en analys av organisten Bo Hanssons studioalbum Sagan om ringen från1970. Genom att analysera albumet i förhållande till sin litterära förlaga, The Lord ofthe Rings av J. R. R. Tolkien, kommer studien fram till att vi med semiotiska ochanalogiska begrepp kan följa berättelsen även i musiken. Semiotiken handlar omtolkningen av tecken och uttryck. Studien använder emellertid mer av den musikaliskasemiotiken som omfattar begreppen tonhöjd, melodi, frasering och rytm. Dessa begreppgör det möjligt att analysera ett musikstycke utifrån de innebörder begreppen ger.Det andra teoretiska perspektivet som denna uppsats utgår ifrån är musikalisk analogi.Musikalisk analogi innebär att vi genom associationer kan finna liknelser i musik ochljud till visuella fenomen baserat på vår tidigare erfarenhet. Studien refererar även tillforskning som gjorts kring liknande områden som visar på hur musik kan förmedlakänslor och bilder.