I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet. De menade att det var lätt att ryckas med i handling och de värderingar som finns i Härskarringen. Men de uttryckte också en vilja att kunna titta kritiskt på populärkulturen och hålla sig på avstånd. Uppsatsen utmynnar i en vilja om en generell mediepedagogik som genomsyras av en förståelse för elevens befintliga och pågående kulturella identitetsprocess.

Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgångsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphändiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart måttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primärkällor i form av dags- och kvällstidningsartiklar från Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfråga och en följande bifråga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dåtidens svenska press? Bifrågan grundas i utsagor om en särställning som Bo Hansson idag anses ha erhållit jämte sin samtida sociokulturella kontext, nämligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse även kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stärka läsarens helhetsförståelse av uppsatsens centrala artikelstudie. En summering med slutledningar och övriga iakttagelser presenteras i en avslutande diskussion som kan konstatera att det inte förelåg en omedelbar medial uppmärksamhet kring Sagan om Ringen i Sverige och att svensk press först började omskriva verket efter dess banbrytande internationella genomslag två år senare. Tecken på en viss konstnärlig särställning kring Bo Hansson framkommer i artikelstudien och exemplifieras ytterligare i slutdiskussionen.

The Lord of the Rings trilogy is greatly diverse in species, races, and ethnicities which is a fact that over the decades has engendered great scholarly discussions about hidden racism in the literary work. Therefore, an analysis of intercultural matters and encounters realized throughout the story is relevant for detecting a possible racist ideology. By applying the postcolonial concept “Othering,” which is an act of differentiation, this essay analyzes racist instances in the story, and the result of or opposition to those, in order to indicate the presence of an anti-Othering ideology in the trilogy. The analysis is conducted through discussion of Othering of other species/races/ethnicities caused by blind trust in one’s own group, Othering inside one’s own group, Othering of other species/races/ethnicities, and discussion about instances of multicultural acceptance. Considering Tolkien’s relationship to nature, this discussion also extends to Othering of nature. Consequently, this essay concludes how The Lord of the Rings trilogy arguably is against Othering since the story generally presents the act as negative to others, oneself, and/or one’s beloved as well as contains instances which simply convey a positive view of multiculturalism. / Sagan om ringen trilogin är väldigt mångfaldig i arter, raser och etniciteter vilket genom årtionden har genererat storskaliga akademiska diskussioner om förekomsten av en dold rasism i det litterära verket. Därmed är en analys av de interkulturella angelägenheter och möten som tar plats under berättelsens gång relevant för att upptäcka en möjlig rasistisk ideologi. Genom att applicera det postkoloniala konceptet ”Othering”, vilket är en differentieringsakt, analyserar denna uppsats rasistiska instanser i berättelsen och resultatet av eller oppositionen till dessa för att indikera förekomsten av en motståndsideologi till ”Othering” i trilogin. Analysen genomförs genom diskussioner om ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter orsakade av blind tilltro till ens egen grupp, ”Othering” inom ens egen grupp, ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter och diskussion om instanser av multikulturell acceptans. Med tanke på Tolkiens relation till naturen sträcker sig även denna diskussion till ”Othering” av naturen. Denna uppsats drar följaktligen slutsatsen att Sagan om ringen trilogin är emot ”Othering” eftersom berättelsen generellt sett presenterar aktionen som negativ för andra, en själv och ens älskade, såväl som innehåller instanser som helt enkelt förmedlar en positiv syn på multikulturalism.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf). Filmerna innehåller således en ansenlig mängd kristna motiv.

Uppsatsen undersöker miljöbytens funktion inom film och påvisar ett samband mellan miljö och hjälteresors narrativa utveckling. Observationer av filmerna Sagan om ringen – Härskarringen (2002) och Harry Potter och de vises sten (2001) utforskas i analysen. Det leder till ett resultat som visar att funktionen med miljöbytena är att visuellt skapa en bakgrund som samspelar med karaktärerna och att därigenom möjliggöra att nya händelser kan ta vid. Uppsatsen argumenterar därmed att miljövalen i filmberättelserna i sig påverkar berättelsestrukturerna.

Det här arbetet går ut på att göra en jämförelse av J.R.R Tolkiens bok Sagan om ringen med Peter Jacksons film Sagan om ringen. De två verken jämförs med varandra i hur rasliga skillnader framstår och relateras med sina respektive historiska kontexter. Syftet blir då att få en förståelse av hur mycket den historiska kontexten kan påverka en och samma berättelse.  De två verken skiljer sig på flera områden i hur raserna skildras. Grunden med de här skillnaderna är då att filmen i den mån det går minskat på de rasliga specifika egenskaperna mellan raserna. Det här beror då på att när filmen kom ut 2001 var det inte lika aktuellt att tala om mänskliga raser som det var under första halvan av 1900-talet när boken skrevs.

Denna studie söker svar på frågan hur vi genom musik kan återberätta en historia. Dettagörs genom en analys av organisten Bo Hanssons studioalbum Sagan om ringen från1970. Genom att analysera albumet i förhållande till sin litterära förlaga, The Lord ofthe Rings av J. R. R. Tolkien, kommer studien fram till att vi med semiotiska ochanalogiska begrepp kan följa berättelsen även i musiken. Semiotiken handlar omtolkningen av tecken och uttryck. Studien använder emellertid mer av den musikaliskasemiotiken som omfattar begreppen tonhöjd, melodi, frasering och rytm. Dessa begreppgör det möjligt att analysera ett musikstycke utifrån de innebörder begreppen ger.Det andra teoretiska perspektivet som denna uppsats utgår ifrån är musikalisk analogi.Musikalisk analogi innebär att vi genom associationer kan finna liknelser i musik ochljud till visuella fenomen baserat på vår tidigare erfarenhet. Studien refererar även tillforskning som gjorts kring liknande områden som visar på hur musik kan förmedlakänslor och bilder.

Denna studie jämför hur fans och fankulturerna kring Twilight-filmerna respektive Sagan om ringen-filmerna skildrats i svensk media under de år filmerna var aktuella på bio och omskrevs som mest. Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har undersökt i vilken utsträckning fankulturerna omskrevs i media, vilka aktörer som kommer till tals i artiklarna och om fansen och filmernas påverkan på dessa skildras övervägande positivt eller negativt. Den kvalitativa delen ämnar att genom massmedieretorisk textanalys jämföra hur fansen och de två fankulturerna gestaltats i artiklarna, samt om det finns någon skillnad med avseende på hur kvinnliga och manliga fans gestaltas. Det teoretiska ramverket består av gestaltningsteori, genusrepresentationer i media, moralpaniksteori och sociologiska perspektiv på stereotypisering. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att Twilight-fans omskrevs lite mer i media utefter de sökord som användes. Den visar även att fans av bägge filmserier oftare skildrades positivt än negativt, men att Sagan om ringen-filmernas påverkan på fansen skildrades övervägande positivt medan skildringen av Twilight-filmernas påverkan var mer nyanserad och omdiskuterad. Det framkom dessutom att fans av Sagan om ringen kom till tals oftare i artiklarna än fans av Twilight. Resultatet från den kvalitativa undersökningen visar att fansen och fankulturen för bägge filmserier gestaltades övervägande positivt – ett resultat som skiljer sig från den tidigare forskningen om dessa fankulturers porträttering media. Vidare visar den kvantitativa och kvalitativa undersökningen tillsammans att viss skillnad finns i hur de kvinnligt kodade Twilight-fansen gestaltas jämfört med den mer manligt förknippade fankulturen kring Sagan om ringen.