Studien var av interventionskaraktär och byggde på Vygotskijs sociokulturella teori. Syftet med studien var att undersöka om intensiv lästräning, utifrån den reciproka modellen, kan förbättra hos läsningen hos gymnasieelever. De frågeställningar som studien utgick från var följande: Förbättras läsningen hos gymnasieelever efter lästräning enligt den reciproka modellen? Finns det skillnader i resultat mellan undervisningsgrupper, skola, studieinriktning och kön, på pre-testen samt post-testen? Är verbal mediering ett effektivt sätt att förmedla lässtrategier? Studiens ansats var kvantitativ då den byggde på utfallet från den genomförda interventionen. Standardiserade och normerade test användes för att mäta elevernas utgångsnivå före inter–ventionen samt efter avslutad intervention för att se om det skett någon utveckling. Det som mättes var avkodningsförmåga, semantisk och syntaktisk förmåga, läshastighet samt slutligen läsförståelse. Fem klasser från två skolor deltog i studien och det totala antalet elever uppgick till 51 stycken. Klasserna delades upp i fyra grupper varav en blev kontrollgrupp. Eleverna kom från både studie- och yrkesförberedande program. Elevernas resultat i stanine på pre- och post-testen räknades samman för att få ett medelvärde i gruppen. Dessa medelvärden var grundvalen för att se om det skett någon utveckling i grupperna samt för att kunna jämföra dem. Även lägsta och högsta staninevärdena i grupperna på pre- och post-testen togs ut för att visa på spridningen av förmågorna i grupperna samt visa på eventuell utveckling. Likaså en jämförelse mellan skola, program och kön gjordes för att se om det var någon skillnad i utveckling efter genomförd intervention. Resultaten visade att samtliga grupper, kontrollgruppen inkluderad, utvecklat sin förmåga angående avkodning, semantisk och syntaktisk förmåga samt läs–hastighet. Två av grupperna som deltog i interventionen gick bakåt på testen i läsförståelse, vilket även var fallet för kontrollgruppen. Det var endast en grupp som utvecklade samtliga förmågor. Vid jämförelsen mellan skolor, inriktning och kön kan man se att det förekom skillnader i utveckling.