Relationen mellan bank och företag är av största vikt för den svenska samhällsekonomins tillväxt. Sedan årsskiftet 2013/2014 måste alla svenska små och medelstora företag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tillämpa; huvudalternativet K3 eller det förenklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat på vilken effekt detta val har på relationen mellan bank och företag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet. Med andra ord, vad anser bankerna om redovisningsvalet mellan K2 och K3. För att besvara frågan har intervjuer genomförts med de fyra svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank). Respondenterna arbetar dagligen med kreditgivning mot företag och intervjuerna var av semi-strukturerad natur för att ge djupgående svar. Svaren har vidare analyserats med hjälp av agentteorin där tydligast framkom det faktum att redovisningen endast är en del i kreditbedömningen och att relationen med företaget är det viktigaste. Just valet mellan K2 och K3 påverkar inte den uppfattade redovisningskvaliteten eller kreditbeslutet direkt, även om K3 delger mer information vilket minskar informationsasymmetrin. Frågan bör undersökas på nytt längre fram för att se om problemområden utkristalliserar sig med tiden.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.