Föreliggande undersökning syftar till att undersöka de regionala implementeringsprocesserna rörande strategierna om mäns våld mot kvinnor i Västmanland respektive Södermanland. Fokus ligger i att identifiera svårigheter, om några, som uppstått samt att delvis jämföra de aktuella länen. Frågorna som ställs är Vilka implementeringsproblem och förutsättningar kan identifieras rörande arbetet kring strategin mäns våld mot kvinnor i Västmanland och Södermanland? Vilka likheter och skillnader kan, baserat på urvalet informanter och dess individuella tolkningar och svar, identifieras mellan Västmanland och Södermanland?De teorier som begagnas genom undersökningen är rörande governance samt implementeringsteorier. Dessa teorier är både sett utifrån ett bottom-up perspektiv samt ett nätverksperspektiv. Särskilt Michael Lipskys street level bureaucrats samt Lennart Lundqvist analysmodell med analyskategorierna förstå, kan samt vill och flera teorier rörande governance brukas för analysen av undersökningens resultat. Tillvägagångssättet vilket tillämpas i studien är semistrukturerade intervjuer där informanter såväl från policynivå (nätverksinformanter) som från gräsrotsnivå intervjuas. Undersökningen är i form av fallstudier där fallen valts ut i samråd med länsstyrelserna i vilka som ingår i deras policynätverk samt med hänsyn tagen till de informanter som ställt upp. Resultatet visar att skillnader mellan länen föreligger, bland annat både rörande om specifik strategi tagits fram samt vilka aktörer som ingår i policynätverken. Det tycks även finnas ett antal policyproblem, vilka uppfattas och tolkas på olika sätt av informanterna. Policyproblem existerar gällande förståelse, kunskap och vilja samt vad beträffar flera nätverksrelaterade områden. Detta skiljer sig däremot mellan olika informanter.