Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner. Uppsatsens syfte är att undersöka motiven till varför de valda kommunerna väljer att införa eller inte väljer att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Genom detta ämnar uppsatsen klargöra om motiven skiljer sig beroende på ekonomiska och demografiska omständigheter. En dokumentstudie genomfördes med syftet att kartlägga alla Sveriges 290 kommuners beslut rörande en resultatutjämningsreserv. Därefter valdes 40 kommuner ut till en faktorstudie för att kartlägga ekonomiska och demografiska omständigheter hos kommunerna. I ett sista skede av empiriinsamlingen intervjuades 20 av dessa 40 kommuner för att erhålla förståelse för motiven till att införa eller att inte införa en resultatutjämningsreserv. Studien visar på att kommuner som infört en resultatutjämningsreserv har samma motiv till detta som lagstiftarens intention, att möta konjunktur- svängningar. De kommuner som inte infört en resultatutjämningsreserv uppger mer spridda motiv. Motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv uppges vara att den leder till en inlåsning av egna medel eller att kommunen anser det onödig då kommunen har egna sätt att hantera konjunktursvängningars inverkan på ekonomin. Kommuner med mindre bra ekonomi uppger att motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv är att man i första hand behöver konsolidera ekonomin innan en sådan reserv kan bli aktuellt. Utifrån denna studie går det inte att se att större kommuner generellt har infört en resultatutjämningsreserv, vilket talar emot studien som Falkman et al genomfört om att större kommuner i större utsträckning anammar nya redovisningsregler. Denna avvikelse från teorin kan förklaras av frivilligheten i lagstiftningen samt den ickeexisterande praxis och rekommendationer gällande en resultat- utjämningsreserv. / Due to the last decades’ fluctuations in the world economy, it was pointed out that municipalities in Sweden needed a way to handle these fluctuations. This resulted in a change in the law of municipalities which made it possible for municipalities to implement a regulatory reserve in the accounting. This regulatory reserve is an accrual tool where funds can be reserved in good times in order to be used in worse. This legislative change has brought flexibility in to the accounting of the municipalities. Because of the different conditions in the municipalities, the motives to implement this voluntary regulatory reserve can differ among them. The study aims to examine the reasons why the chosen municipalities choose to implement or not to implement a regulatory reserve in their accounting. Through this, the study intends to clarify if the motives differ among the municipalities due to economic and demographic circumstances. A document analysis was carried out with the purpose to visualize all the municipalities of Sweden, regarding their decision to implement or not implement a regulatory reserve. After that, 40 municipalities were selected to be a part of a factor analysis in order to understand the economic and demographic circumstances in the municipalities. In a final stage of the empirical data collection, 20 of these 40 municipalities were interviewed to obtain information about the motives to implement or not to implement a regulatory reserve. The study shows that municipalities that have implemented a regulatory reserve have the same motives as the intention of the law, to meet economic fluctuations. The municipalities that haven’t implemented a regulatory reserve declare more varying motives. The motives to not implement a regulatory reserve are for instance that it leads to a locked-in effect of equity or that the municipalities can handle the fluctuations in the economy by themselves. Municipalities with less good economy declare that the motive to not implement a regulatory reserve is that they primarily focus is to consolidate their economy before it is possible to create a reserve. According to this study, it is not possible to say that bigger municipalities have implemented a regulatory reserve, which not is in accordance with the study done by Falkman et al that states that bigger municipalities tend to embrace new accounting rules. This deviation from this theory can be explained by the voluntary attribute of the law and also the non- existing practice and recommendation about a regulatory reserve.