<p>I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden.</p><p>Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307). Lagen verkar dock vara svår att följa och lagbrott är svåra att kontrollera. Endast 4 domar av 300 anmälda diskrimineringsfall verkställdes förra året.</p><p>Vi har valt att i den här studien undersöka om det förekommer diskriminering i samband med bemanningsföretagens rekrytering (delfråga 1) och om företagen i bemanningsbranschen arbetar mot diskriminering på den egna arbetsplatsen (delfråga 2). Bemanningsbranschen har valts då många anställningar i dag går via ett bemanningsföretag, dessutom förväntas branschens omfattning på arbetsmarknaden att öka.</p><p>Genom en intervju med en rekryteringsansvarig på ett bemanningsföretag i Stockholm samt en mindre omfattande enkätundersökning med fem olika bemanningsföretag, visade det sig att diskriminering förekommer i bemanningsbranschen och i företagens rekryteringsprocess.</p><p>Slutsatsen på delfråga 1 i problemformuleringen visar att bemanningsföretagens rekryteringen är uppbyggd så att personliga värderingar, fördomar och attityder påverkar vem som kvalificeras som tänkbar kandidat. Rekryterarnas tidigare erfarenheter styr deras handlande i rekryteringen och det innebär att det som känns främmande och som man inte har kunskap om ofta väljs bort. Slutsatsen på delfråga 2 i problemformuleringen visar att det mesta talar för att diskriminering förekommer på bemanningsföretagens egna arbetsplatser. Slutsatsen på delfråga 3 i problemformuleringen visar att det bland rekryterarna finns en uppfattning om att företaget där de arbetar har ett målinriktat arbete mot diskriminering men att vetskapen om diskrimineringsarbetets tillämpning saknas. Rekryterarna menar att diskriminering förekommer på deras arbetsplats och det visar sig i deras arbete samt att vissa har själva känt sig diskriminerade.</p>

I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden. Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307). Lagen verkar dock vara svår att följa och lagbrott är svåra att kontrollera. Endast 4 domar av 300 anmälda diskrimineringsfall verkställdes förra året. Vi har valt att i den här studien undersöka om det förekommer diskriminering i samband med bemanningsföretagens rekrytering (delfråga 1) och om företagen i bemanningsbranschen arbetar mot diskriminering på den egna arbetsplatsen (delfråga 2). Bemanningsbranschen har valts då många anställningar i dag går via ett bemanningsföretag, dessutom förväntas branschens omfattning på arbetsmarknaden att öka. Genom en intervju med en rekryteringsansvarig på ett bemanningsföretag i Stockholm samt en mindre omfattande enkätundersökning med fem olika bemanningsföretag, visade det sig att diskriminering förekommer i bemanningsbranschen och i företagens rekryteringsprocess. Slutsatsen på delfråga 1 i problemformuleringen visar att bemanningsföretagens rekryteringen är uppbyggd så att personliga värderingar, fördomar och attityder påverkar vem som kvalificeras som tänkbar kandidat. Rekryterarnas tidigare erfarenheter styr deras handlande i rekryteringen och det innebär att det som känns främmande och som man inte har kunskap om ofta väljs bort. Slutsatsen på delfråga 2 i problemformuleringen visar att det mesta talar för att diskriminering förekommer på bemanningsföretagens egna arbetsplatser. Slutsatsen på delfråga 3 i problemformuleringen visar att det bland rekryterarna finns en uppfattning om att företaget där de arbetar har ett målinriktat arbete mot diskriminering men att vetskapen om diskrimineringsarbetets tillämpning saknas. Rekryterarna menar att diskriminering förekommer på deras arbetsplats och det visar sig i deras arbete samt att vissa har själva känt sig diskriminerade.