The purpose of the study was to examine the relation of mother daughter relationship to well- being of the daughters with respect to self-esteem and life satisfaction. The sample was consisting of 426 female university students from Ankara and Kirsehir with a mean age of 21.62 (SD= 2.35). The scales which were used in that study are Adult Daughter Questionnaire (MAD) (Rastogi, 1995), The Rosenberg Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1965), The Satisfaction with Life Scale (SWLS) (Diener, Emmons, Larsen, &amp / Griffin, 1985). Adult Daughter Questionnaire (MAD) (Rastogi, 1995) has been used to measure the current mother-daughter relationship. The Rosenberg Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1965) has been used to measure global self esteem, and The Satisfaction with Life Scale (SWLS) (Diener, Emmons, Larsen, and Griffin, 1985) has been used to measure the global life satisfaction. The canonical correlation analysis was utilized to examine the relationships between the mother daughter questionnaire&rsquo / s subscales ( connectedness, interdependency and trust in hierarchy) and the two indicators of well being namely life satisfaction and self-esteem. The results of the study showed that the three indicators of the mother-daughter relationship (connectedness, interdependency, and trust in hierarchy) and the two indicators of well being (self-esteem and life satisfaction) were interrelated. In other words mother daughter relationship is positively related to life satisfaction and self esteem of the daughters.

Bakgrund: ADHD är en förkortning för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att en person ska få diagnosen ADHD behöver flera olika diagnoskriterier uppfyllas. Det första kriteriet är att personen upplever flera olika former av svårigheter med uppmärksamhet och/eller hyperaktivitet och impulsivitet, vilket skapar ett lidandeför personen i minst två olika delar av personens liv, till exempel det privata och det professionella. Personen ska även ha haft symtomen innan 12 års ålder. En del i att ha ett lidande inom det privata kan vara just inom det sexuella och relationella. Tidigare forskning visar på att kvinnor med ADHD kan uppleva en negativa påverkan på sin sexuell lust, orgasm, sexuella funktion och självkänsla utifrån sina funktionshinder. Det finns ett behov av ökad förståelse för dessa frågor, särskilt för kvinnor. Syfte: Undersöka de sexuella och relationsmässiga utmaningar som kvinnor med ADHD upplever i relation till sin diagnos, samt de strategier de använder för att hantera dessa utmaningar. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys identifierades tre huvudteman med två underteman på det första och tredje temat. Resultatet: Det tre huvudteman som identifierades var: ”Att ha en funktionsnedsättning innebär olika funktionshinder”, ”Skapandet av strategier inom det sexuella och relationella" och ”Acceptans behövs hos både personen med ADHD och närstående”. Dessa teman belyser hur respondenternas sexuella och relationella hälsa och självkänsla påverkas av deras ADHD. Särskilt framträdde ett mönster som visade en förändring av utmaningar före och efter diagnos, där acceptans och kommunikation framstår som centrala strategier. Att finna acceptans kunde ske genom mindfulness, tantrasex, terapi eller partner som också bröt mot funktionsnormer. Vidare utforskades påverkan av samhälleliga förväntningar och könsnormer på dessa utmaningar, vilket understryker behovet av anpassat stöd och förståelse inom kliniska sammanhang. Vidare forskning: Förslag på framtida forskning inkluderar longitudinella studier för att undersöka förändringar över tid och undersökningar av hur ADHD-diagnosen påverkar partners sexuella och relationsmässiga hälsa. / Background: ADHD, stands for attention deficit hyperactivity disorder and is a neuropsychiatric disability. For a person to be diagnosed with ADHD, several different diagnostic criteria must be met. The first criterion is that the person experiences various forms of difficulties with attention and/or hyperactivity and impulsivity, which cause suffering for the individual in at least two different areas of their life, such as personal and professional settings. The individual must also have had symptoms before the age of 12. One aspect of suffering in personal life can be within sexual and relational domains. Previous research indicates that women with ADHD may experience negative impact on sexual desire, orgasm, sexual function, and self-esteem due to their disabilities. There is a need for increased understanding of these issues, especially for women. Aim: To investigate the sexual and relational challenges that women with ADHD experience in relation to their diagnosis, as well as the strategies they use to manage these challenges. Method: Through semi-structured interviews and thematic analysis, three main themes with two sub-themes on the first and third theme were identified. Results: The three main themes identified were: "Having a disability entails different impairments," "Creating strategies within the sexual and relational context," and "Acceptance is needed by both the individual with ADHD and their close ones." These themes highlight how respondents' sexual and relational health and self-esteem are affected by their ADHD. Particularly prominent was a pattern showing a change in challenges before and after diagnosis, where acceptance and communication emerge as central strategies. Acceptance could be achieved through mindfulness, tantric sex, therapy, or having a partner who also deviates from functional norms. Furthermore, the impact of societal expectations and gender norms on these challenges was explored, emphasizing the need for tailored support and understanding within clinical contexts. Further research: Suggestions for future research include longitudinal studies to examine changes over time and investigations into how the ADHD diagnosis affects partners' sexual and relational health.