Studien granskade kvalitativt kristna samfunds textliga samhällskommuniaktion i Sverige. Grundtesen är att religiöst samhällsinflytande upplever en renässans. Om religiösa aktörer önskar samhällsförändring bör deras ambition och motivation granskas. Materialet var tidningar från Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Jehovas vittnen. Studien beskrev deras meningsinnehåll, analyserade deras budskap och diskuterade fynden enligt sammanhang från teorin politisk teologi av Daniel Philpott, Monica Duffy Toft and Timothy Samuel Shah samt Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller. Tematisk granskning fann att Halldorfs förordade differentieringsmodell lämplig för Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Svenska kyrkan följde hans kontinuitetsmodell medan Jehovas vittnen följde reaktionsmodellen. Enligt politisk teologi är svensk frikyrklighet nöjda med sin autonomi från staten, enligt studien påverkar de samhället politiskt men indirekt.