Since the early 1940s in Sweden, subsidies have been a recurring feature in housing politics. Throughout history, these have been used as a management measure to control the construction of housing and to promote the Swedish welfare state. The political parties are today disagreeing on how much responsibility the state should carry for citizens housing. To solve the conflict, the dwelling has to be defined. Is the dwelling to be considered a social right, like education and healthcare or is the dwelling to be considered a product for the free market, driven by supply and demand? The positive population growth in Stockholm has lead to an increased demand for dwellings. The supply of dwellings has not been growing at the same rate, which has implied higher housing prices and longer wait for rented apartments. All municipalities in Stockholm agrees that more dwellings must be established to counter this development. To make this happen, the source of why so few dwelling develops today must be identified. Do the developers not want to build or are they not being provided land allocations by the municipalities? Is it a combination of these or are there other difficulties in the system? Subsidies have previously been used as a tool to increase the construction of dwellings and it should therefore be examined if such a solution is relevant in order to remedy existing problems. In an attempt to predict the outcome of a re-introduction of subsidies, the impact of past government intervention should be studied. This to ascertain what type of construction that took place at that time. It is also important to identify the types of dwellings sought for in today's housing market in order to develop appropriate solutions. There are several different forms of subsidies that could lead to an increased construction volume. Subsidies of land, infrastructure and investment contributions are some of the options that could be implemented on the market to reduce the housing shortage. But which type of construction should be increased? What kind of tenure is the society short of? In order to create balance in the housing market there seems to be a need for all types of tenures to increase, but not everyone agree to this. The housing market where demand, however, always exceeds supply today is the rental market, especially in central Stockholm where the system of rent regulations has lead to a rent level kept below market rent. Today rented apartments are at disadvantage in the Swedish tax system, which has contributed to a lower construction rate of this type of tenure compared to others where the developers gets a quicker return on their investment. Rented apartments are necessary on the housing market because it creates flexibility and contributes to the choices available for the individuals. Some say that Stockholm as a city can not grow without this tenure for the simple reason that people can not get hold of a dwelling. These are issues that must be solved through housing politics, which means that the decisions and rules on the market can change direction every four years. Construction processes are long, often longer than four years. This creates an uncertainty for the stakeholders in the housing market. To generate a sustainable housing market long-term, an alternative solution could be joint agreements spanning political borders. A well-functioning housing market contributes not only to shelter but also promotes welfare and economic growth. It is therefore of great importance that the market participants are moving in the same direction. / Sedan början på 1940-talet har subventioner varit ett återkommande inslag i den svenska bostadspolitiken. Genom historien har dessa använts som ett bostadspolitiskt medel för att styra byggandet av bostäder och för att främja den svenska välfärdsstaten. De politiska blocken är idag oense om hur stort ansvar staten ska bära för medborgarnas bostadsförsörjning. För att lösa oenigheten bör bostaden först definieras. Är bostaden att anse som en social rättighet liksom skola och sjukvård eller är bostaden att anse som en marknadsvara som styrs av utbud och efterfrågan på en öppen marknad? På grund av en positiv befolkningstillväxt i Storstockholm så har efterfrågan på bostäder blivit större. Resultatet av detta är längre bostadsköer och höjda bostadspriser, vilket tyder på att utbudet inte växer i samma takt som efterfrågan. För att motverka denna utveckling är samtliga kommuner i Stockholms län överens om att bostadsbyggandet måste öka. För att detta ska kunna ske måste källan till varför det inte byggs mer idag identifieras. Vill byggherrarna inte bygga eller ger kommunerna inte ut markanvisningar? Är det en kombination av dessa eller föreligger det även andra hinder i systemet? Subventioner har tidigare använts som ett verktyg för att öka byggandet vid bostadsbrist och därför bör det undersökas om en sådan lösning skulle vara aktuell idag för att råda bot på dagens problem. I ett försök att förutse resultatet av ett återinförande av subventioner, bör konsekvenser av tidigare offentliga åtgärder studeras. Detta för att få kännedom om vilken typ av byggande som skedde vid det aktuella tillfället. Det är också av vikt att ta reda på vilka typer av bostäder som efterfrågas på dagens bostadsmarknad i syfte att ta fram lämpliga lösningar. Det finns flera olika former av subventioner som skulle kunna leda till ett ökat byggande. Subventioner av mark, infrastruktur och direkta byggsubventioner är några av de alternativ som skulle kunna implementeras på marknaden för att minska bostadsbristen. Men vilket byggande är det som ska öka? Vilken upplåtelseform är det som det är brist på? För att skapa balans på bostadsmarknaden synes utbudet av alla upplåtelseformer behöva öka, men det är inte alla överens om. Den bostadsmarknad där efterfrågan dock ständigt överstiger utbudet är idag hyresmarknaden, speciellt i Stockholms innerstad där bruksvärdessystemet lett till att hyresnivån hålls under marknadshyra. Hyresrätten är idag en skattemässigt missgynnad upplåtelseform, vilket har bidragit till att färre bostäder av denna form har byggts i jämförelse med andra typer av bostäder där byggherrarna snabbare får avkastning på sin investering. Hyresrätten är dock nödvändig på marknaden då den bland annat skapar ett flexibelt boende och bidrar till valmöjlighet för individen. Idag säger vissa att Stockholm inte kan växa utan hyresrätten. Detta av den enkla anledningen att människor inte kan få tag i ett boende vilket hindrar inflyttning. Detta är frågor som måste lösas via bostadspolitik, vilket innebär att besluten och reglerna på marknaden kan ändra riktning vart fjärde år. Då byggprocesser är långa, ofta längre än fyra år så skapar risken för politiska förändringar en osäkerhet för aktörer på bostadsmarknaden. För att frambringa en långsiktigt hållbar bostadsmarknad skulle en alternativ lösning kunna vara ett politiskt blocköverskridande samarbete. En väl fungerande bostadsmarknad bidrar inte bara till tak över huvudet utan också till att främja välfärden och den ekonomiska tillväxten. Det är därför av stor vikt att marknadens aktörer rör sig i samma riktning.