Anestesisjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är anestesiologisk omvårdnad. De ska även verka för att den anestesiologiska vården blir evidensbaserad genom att ta initiativ till och verka för omvårdnadsforskning. Idag sker omvårdnadsforskningen i en accelererande takt och det krävs av anestesisjuksköterskan att hålla sig a´jour med vad resultaten visar. Tidigare forskning visar att det är oklart om omvårdnadsforskningsresultat idag används av anestesisjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Syftet med studien är därför att ta reda på hur anestesisjuksköterskan upplever att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i det kliniska arbetet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts. Åtta intervjuer har genomförts och analyserats. Resultatet visar att anestesisjuksköterskors försök att införliva omvårdnadsforskning på arbetsplatsen styrs av begränsningar och möjligheter. Begränsningarna upplevs vara: att inte riktigt förstå innerbörden av begreppet omvårdnadsforskning, att inte ha tid till att diskutera, utvärdera eller tillämpa omvårdnadsforskningsresultat, att omvårdnadsforskning prioriteras lågt i organisationen och brist på forskningsmetodik. Möjligheterna upplevs å andra sidan vara: En vilja att hålla sig ajour, tillgång och tid till att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning samt att ha kunskaper kring forskningsmetodik. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård