Since Russia’s full-scale invasion of Ukraine, repressive legislative changes and tightened war-censorship prompted a new wave of media professionals leaving the Federation. This study explores how Russian journalists resettling in the Baltic states articulate their professional identity and view the Russian versus Baltic governments’ attitudes while adapting abroad. While recognizing the Russian oppositional sphere’s role in democracy promotion, this research draws insights from thirteen semi-structured interviews conducted in the fall of 2023 with exiled media professionals in Estonia, Latvia, and Lithuania. The study employs Mark Deuze’s ideal typical values on professional ideology (public service, immediacy, autonomy, ethics, and objectivity) supplemented by Patric Raemy’s take on resilience theory, utilizing a hybrid inductive-deductive methodology with apriori themes of a) oppositionality and ideology, b) logistics and migration as well as c) adaptation and resilience. Findings showed that exiled journalists’ articulations of anti-war positions were intrinsically connected to their professional roles. There were also strong commitments to transparent information access. In parallel, editorials experienced either de- or reiterated hierarchization stemming from working in crisis. Key professional challenges included circumventing censorship, financial struggles, and losing access to domestic informants. Adaptive and maladaptive mechanisms ranged from being psychosocial to technical. Adaptation overall was reflected in strengthened corporate solidarity and in exiled media outlets’ joint moral-legal responsibilities for proxy-reporters / Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har repressiva lagändringar och skärpt krigscensur föranlett en ny våg av yrkesverksamma inom mediebranschen som lämnat federationen. Denna studie undersöker hur ryska journalister som flyttat till de baltiska länderna artikulerar sin professionella identitet och betraktar den ryska kontra de baltiska regeringarnas attityder, samtidigt som de anpassar sitt arbete utomlands. Med emfas på den ryska oppositionella sfärens demokratifrämjande roll, utgår denna forskning från semistrukturerade intervjuer med tretton exiljournalister i Estland, Lettland och Litauen utförda hösten 2023. Studien nyttjar Mark Deuze idealtypiska värden kopplade till journalisters professionella ideologi (public service, omedelbarhet, autonomi, etik och objektivitet) vilka kompletteras av Patric Raemys bidrag till resiliensteori. Uppsatsen använder sig av en induktiv-deduktiv tematisk hybridmetod med tre apriori-teman: a) oppositionalitet och ideologi, b) logistik och migration, liksom c) anpassning och resiliens. Resultaten visade att exiljournalisters artikulering av sin antikrigsställning var inneboende kopplad till deras professionella rolluppfattning. Det rådde även en stark pliktkänsla i att försäkra transparent tillgång till information. Parallellt upplevde exilredaktionerna antingen försvagade eller förstärkta internhierarkier till följd av sitt arbete i kris. Professionella nyckelutmaningar innefattade kringgående av censur, ekonomiska svårigheter och en förlorad tillgång till inhemska informanter och källor. Så kallade ’adaptiva’ och ’maladaptiva’ mekanismer hyste alltifrån en psykosocial till teknisk karaktär. Gruppens anpassning överlag speglades i en stärkt företagssolidaritet och i exilmediers gemensamma morala och juridiska ansvar för sina proxyreportrar.