Spelling suggestions: "subject:"revisorsrotation."" "subject:"revisorsrotationen.""
1 |
Revisorns oberoende : -Med fokus på analysmodellen och revisorsrotationLilja, Christofer, Rosendal, Lars January 2007 (has links)
<p>Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002. Enligt analysmodellen ska den enskilde revisorn inför varje nytt granskningsuppdrag, samt löpande närhelst anledning finns, kontrollera att han eller hon kan anses vara oberoende utifrån fem definierade hotbilder mot revisorns oberoende. Under samma period som analysmodellen skrevs in i revisorslagen antogs EU-rekommendationen 2002/590/EG, vilken behandlar revisorns oberoende i EU. Denna rekommendation skiljer sig inte på många punkter från den svenska analysmodellen, med undantag för dess inrådan om revisorsrotation. Enligt rekommendationen ska en revisor som har suttit på samma revisionsuppdrag under en tidsperiod på sammanlagt sju år i följd avsäga sig uppdraget.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisorer betraktar oberoendet samt analysmodellen och revisorsrotationen, för att avgöra hur tillfredsställande dessa verktyg fungerar. För att besvara studiens syfte tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex revisorer i Umeå.</p><p>Undersökningen visar att revisorernas inställningar till oberoendet, och till de instrument som ska garantera det, varierar ganska kraftigt. I stort anser dock respondenterna att analysmodellen uppfyller sitt syfte mer tillfredsställande än revisorsrotationen, och att modellen har medfört ett mer strukturerat sätt för revisorer att hantera oberoendeproblematiken. Revisorerna var på det stora hela betydligt mer negativt inställda till revisorsrotation än till analysmodellen. Kritiken bottnade främst i den tappade effektivitet och den företagsspecifika kunskapsförlust som revisorerna ansåg blir följden av ett revisorsbyte. Huruvida ett fullkomligt oberoende kan uppnås i praktiken var revisorerna oense om. En förekommande uppfattning var att ett fullständigt oberoende skulle innebära att revisorn tvingas distansera sig själv från klienten, vilket skulle betyda att revisorn inte blir tillräckligt förtrogen med klientföretaget för att kunna åstadkomma en fullgod revision.</p><p>Vår slutsats är att effektiva revisorer med en hög grad av företagsspecifik kännedom är minst lika viktigt för revisionens kvalitet som ett fullkomligt oberoende, kanske till och med viktigare. Mot bakgrund av detta och under förutsättningen att revisorn tillämpar analysmodellen och andra interna kvalitetssäkringssystem, anser vi revisorsrotation medföra ett onödigt resursslöseri. Vi anser dock att revisorsrotation medför ett ökat allmänt förtroende för oberoende revision och till viss del fungerar som ett komplement till analysmodellen. Bortsett från analysmodellens otydlighet beträffande vissa gränsdragningar, har vi fått intrycket att analysmodellen uppfyller sitt syfte på ett förhållandevis tillfredsställande sätt.</p>
|
2 |
Revisorns oberoende : -Med fokus på analysmodellen och revisorsrotationLilja, Christofer, Rosendal, Lars January 2007 (has links)
Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002. Enligt analysmodellen ska den enskilde revisorn inför varje nytt granskningsuppdrag, samt löpande närhelst anledning finns, kontrollera att han eller hon kan anses vara oberoende utifrån fem definierade hotbilder mot revisorns oberoende. Under samma period som analysmodellen skrevs in i revisorslagen antogs EU-rekommendationen 2002/590/EG, vilken behandlar revisorns oberoende i EU. Denna rekommendation skiljer sig inte på många punkter från den svenska analysmodellen, med undantag för dess inrådan om revisorsrotation. Enligt rekommendationen ska en revisor som har suttit på samma revisionsuppdrag under en tidsperiod på sammanlagt sju år i följd avsäga sig uppdraget. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisorer betraktar oberoendet samt analysmodellen och revisorsrotationen, för att avgöra hur tillfredsställande dessa verktyg fungerar. För att besvara studiens syfte tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex revisorer i Umeå. Undersökningen visar att revisorernas inställningar till oberoendet, och till de instrument som ska garantera det, varierar ganska kraftigt. I stort anser dock respondenterna att analysmodellen uppfyller sitt syfte mer tillfredsställande än revisorsrotationen, och att modellen har medfört ett mer strukturerat sätt för revisorer att hantera oberoendeproblematiken. Revisorerna var på det stora hela betydligt mer negativt inställda till revisorsrotation än till analysmodellen. Kritiken bottnade främst i den tappade effektivitet och den företagsspecifika kunskapsförlust som revisorerna ansåg blir följden av ett revisorsbyte. Huruvida ett fullkomligt oberoende kan uppnås i praktiken var revisorerna oense om. En förekommande uppfattning var att ett fullständigt oberoende skulle innebära att revisorn tvingas distansera sig själv från klienten, vilket skulle betyda att revisorn inte blir tillräckligt förtrogen med klientföretaget för att kunna åstadkomma en fullgod revision. Vår slutsats är att effektiva revisorer med en hög grad av företagsspecifik kännedom är minst lika viktigt för revisionens kvalitet som ett fullkomligt oberoende, kanske till och med viktigare. Mot bakgrund av detta och under förutsättningen att revisorn tillämpar analysmodellen och andra interna kvalitetssäkringssystem, anser vi revisorsrotation medföra ett onödigt resursslöseri. Vi anser dock att revisorsrotation medför ett ökat allmänt förtroende för oberoende revision och till viss del fungerar som ett komplement till analysmodellen. Bortsett från analysmodellens otydlighet beträffande vissa gränsdragningar, har vi fått intrycket att analysmodellen uppfyller sitt syfte på ett förhållandevis tillfredsställande sätt.
|
3 |
Obligatorisk revisorrotation : Skulle börsbolagen påverkas?Olofsson, Erik, Johansson, Therese January 2007 (has links)
<p>Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år. Utifrån denna rekommendation har uppsatsens problemformulering skapats som lyder:</p><p>”Skulle införande av en lag gällande obligatorisk revisorrotation ha någon inverkan på bolag som är noterade på Svenska Large Cap?”</p><p>Uppsatsens huvudsyfte är att svara på ovanstående problemformulering samt att besvara delsyftet som innebär att se om det finns någon skillnad mellan revisorrotationen mellan de olika branscherna.</p><p>Teorin har vi delats in i tre olika delar för att underlätta läsandet. Huvudrubrikerna är Revision, Earnings management samt Revisorrotation. De två första teoridelarna är med för att ge läsaren en bättre förståelse om ämnet. Ur den sista teoridelen, revisorrotation utgår empirin och analysen från.</p><p>Rapporten har utförts med en deduktiv kvantitativ ansats. Där ett stratifierat slumpmässigt urval av företagen i de olika branscherna på Svenska Large Cap genomfördes med syfte att få ett representativt urval. Datainsamlingen bestod i att ta ut de revisorer som skriver under revisionsberättelsen från respektive bolags årsredovisning. Undersökningsperioden var på 10 år och sträckte mellan åren 1997-2006.</p><p>Empirin har sedan sammanställts i stapeldiagram där var och en av branscherna till en början har analyserats individuellt. I slutet av empirin har det sedan gjorts en sammanfattande jämförelse mellan de olika branscherna samt en sammanställning av Svenska Large Cap.</p><p>Slutligen resulterade studien i ett konstaterande att införandet av en obligatorisk revisorrotation skulle ha en inverkan på de bolagen som är noterade på Svenska Large Cap.</p>
|
4 |
Obligatorisk revisorrotation : Skulle börsbolagen påverkas?Olofsson, Erik, Johansson, Therese January 2007 (has links)
Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år. Utifrån denna rekommendation har uppsatsens problemformulering skapats som lyder: ”Skulle införande av en lag gällande obligatorisk revisorrotation ha någon inverkan på bolag som är noterade på Svenska Large Cap?” Uppsatsens huvudsyfte är att svara på ovanstående problemformulering samt att besvara delsyftet som innebär att se om det finns någon skillnad mellan revisorrotationen mellan de olika branscherna. Teorin har vi delats in i tre olika delar för att underlätta läsandet. Huvudrubrikerna är Revision, Earnings management samt Revisorrotation. De två första teoridelarna är med för att ge läsaren en bättre förståelse om ämnet. Ur den sista teoridelen, revisorrotation utgår empirin och analysen från. Rapporten har utförts med en deduktiv kvantitativ ansats. Där ett stratifierat slumpmässigt urval av företagen i de olika branscherna på Svenska Large Cap genomfördes med syfte att få ett representativt urval. Datainsamlingen bestod i att ta ut de revisorer som skriver under revisionsberättelsen från respektive bolags årsredovisning. Undersökningsperioden var på 10 år och sträckte mellan åren 1997-2006. Empirin har sedan sammanställts i stapeldiagram där var och en av branscherna till en början har analyserats individuellt. I slutet av empirin har det sedan gjorts en sammanfattande jämförelse mellan de olika branscherna samt en sammanställning av Svenska Large Cap. Slutligen resulterade studien i ett konstaterande att införandet av en obligatorisk revisorrotation skulle ha en inverkan på de bolagen som är noterade på Svenska Large Cap.
|
Page generated in 0.0711 seconds