Increased metacognition, social-emotional growth, and career viability are all researched benefits of including the arts as part of core content instruction, with even greater impact for struggling students, English Language Learners, and students with special needs. Some turnaround schools that are federally funded School Improvement Grant (SIG) schools are beginning to implement an arts-rich method of school reform by teaching core content both through and in the arts. This approach is most often presented as a choice in the high-stakes testing environment of turnaround schools. Since teachers have the most direct impact on students, yet a relatively low amount of authorship in the way school reform is approached, their voice and experience is highlighted in this phenomenological study. The participants are from three public turnaround schools in the South. The researcher used traditional research methods layered with an arts-based research approach mirroring the techniques used in an arts-rich classroom. The researcher found that participants experienced their work as a vocational calling, used methods of engaged pedagogy, and experienced a number of roadblocks to their work. They swiftly moved through these roadblocks to create pathways leveraging the arts to change their curriculum and classroom contexts, applied the arts as an access point for content areas, and then experienced the use of an art-rich classroom as a contagious practice. Potential implications for this study include a scalable model for turnaround schools, investment in engaged pedagogical practice for turnaround schools, and increased agility for teachers to become curriculum bricoleurs.

I begin my essay with a story that illustrates how a preschool activity organized on a modular work can be perceived. I describe how the environment has been rebuilt and modified to accommodate one large group of children instead of two smaller groups as before. Management´s justification for the change is that it is carried out to give the children better conditions for their learning, but my understanding is that it also hampers preschool-teachers´ abilities to implement their assignment. I try to understand what benefits module work by examining what well-known researchers believe is important for children´s learning in environmental and preschool teacher´s importance. When I use what I have learned to analyze my story, my opinion is that the change of the preschool activity not have just a positive impact but also entails that preschool teachers find it difficult to be present and in interaction with the children as several well-known researchers notes is important for children´s learning. I discuss how a large and rich environment at the same time can be perceived as incalculable for teachers, which can result in not all of the children being paid attention to in the preschool activity. I also reflect on difficulties that can appear when the environment is not conductive to preschool teachers work with children in small groups. Despite the consequences my opinion is that large teams and module work is perceived as a current way for many preschools to change their activity for the better. My opinion is still that this form of organization is not considered from different perspectives, and I am therefore puzzled why such large changes which are not scientifically valid in its entirety, yet are implemented? The essay therefore concludes with thoughts about how power creates discourses, which are not always carried out for the individual best. Is there a purpose other than improving learning possibilities for children, behind the change process? / Jag inleder min essä med en berättelse som tydliggör hur en förskoleverksamhet som organiserats om till ett modularbete kan uppfattas. Jag beskriver hur miljön byggts om och anpassats för att rymma en stor barngrupp istället för två mindre som innan. Ledningens motivering till förändringen är att den genomförs för att ge barnen bättre förutsättningar för deras lärande, men min uppfattning är det även försvårar pedagogernas möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Jag försöker förstå vilka fördelar modularbetet för med sig genom att undersöka vad kända forskare anser är viktigt för barns lärande vad gäller miljö och pedagogernas betydelse. När jag sedan använder det jag lärt mig för att analysera min berättelse, är min uppfattning att verksamhetens förändring inte bara får positiva följder utan medför samtidigt att pedagogerna får svårt att vara närvarande och i samspel med barnen på det sätt flera kända forskare konstaterar är viktigt för barns lärande. Jag diskuterar hur en stor och rik miljö samtidigt kan uppfattas som oöverskådlig för pedagoger, vilket kan resultera i att alla barn inte blir uppmärksammade i verksamheten. Jag reflekterar också över svårigheter som kan uppstå när miljön inte främjar förskollärarnas arbete med barn i små grupper. Trots dessa konsekvenser är min uppfattning att storarbetslag och modularbete uppfattas vara ett aktuellt sätt för många förskolor att förändra verksamheten till det bättre. Jag upplever det ändå som att organisationsformen inte är ifrågasatt ur olika perspektiv och jag ställer mig därför frågande till varför så stora förändringar, som inte är vetenskapligt grundade i sin helhet, ändå genomförs. Essän avslutas därför med tankar kring hur makt skapar diskurser, som inte alltid genomförs för den enskilda individens bästa. Kan det föreligga ett annat syfte än förbättrade möjligheter för barns lärande bakom förändringsarbetet?