This research examines the ways in which dominant boundaries and identities are (re)defined at the intersection of class, gender, race and nation in the context of the 'cleanups' that took place in the aftermath of the London riots in August 2011. Through a semiotic and discursive analysis of media photographs of the Hackney and Battersea cleanups, I explore how some bodies are allowed to belong in space while others are made 'out of place'. In reading the photographs as a text, I pay particular attention to the performativity of the cleaning body and its relationship with brooms, gloves and other technologies of cleaning. Influenced by Anne McClintock's (1995) analysis of 19th Century cleaning in Imperial Leather, I explore the contemporary relevance of her work in 21st Century London and in the context of gentrification. I also use Sara Ahmed's (2004) work on the politics of emotions to explore the way in which fear and love allow bodies to cohere in opposition to the perceived threat of undesirable 'others'. / text

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1973. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

No description available.

Thesis--Princeton University. / Includes bibliographical references (leaves 338-343).

On May Thirtieth 1925 in Shanghai, a group of Municipal police officers under the command of a British Inspector fired upon a crowd of Chinese students and pedestrians killing twelve and wounding numerous others. This thesis is an examination of the May Thirtieth Incident; but it is also an examination of the background to the Incident and its resulting aftermath. Foreign interest and action in China played an important role in the background to the May Thirtieth Incident as did nationalist and anti-foreign propaganda and agitation. It was, however, domestic issues and events in Shanghai that led directly to the student demonstrations on May 30th. Once the Incident occurred, nationalist and anti-foreign sentiments again became quite important as did the role and influence of the CCP. There ensued in Shanghai and other centers further agitation, strikes, and general boycotts against foreign interests in China. / Arts, Faculty of / History, Department of / Graduate

Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom. Det kritiska förhållningssättet som väst har mot Ryssland har även tagits del av samt Rysslands syn på jämställdhet och yttrandefrihet. Pussy Riot bildades 2011, sedan dess har gruppen uträttat ett flertal performance på oväntade platser i Moskva. Platserna har varit noga utvalda och ofta finns det en symbolisk anknytning till gruppens performance. Pussy Riot har valt punken som uttrycksätt då det är en populärkulturell uttrycksform som gör deras konst lättillgänglig och slagkraftig. Deras färgstarka kläder och rånarluvor är omsorgsfullt utvalda för att få dem att sticka ut men ger dem även en image. Pussy Riots konst går ut på att protestera mot den ryska regimen och dess närstående relation med den rysk-ortodoxa kyrkan. I samband med den ryska revolutionen så var kvinnorörelsen mycket stark i Ryssland. Man hade ett välutvecklat utbildningssystem där kvinnor hade friheten att välja sin egen utbildning. I dagens Ryssland kan man se att den rådande konservativa politiken och den ortodoxa kyrkan har gjort att feminister har det svårt att ta sig fram. Pussy Riot har dock lyckats nå ut med sin kamp för mänskliga rättigheter och jämställdhet genom att vara interaktiva på sociala medier som Youtube. Genom internet har gruppen fått ett stort mediastöd som har ökat uppmärksamheten kring dem. Det har förmedlats genom media, tidningar, tidskrifter, bloggar och sociala medier. Pussy Riots sätt att arbeta med sin konst är alltså välanpassat till dagens media- och internetsamhälle. Västvärlden har en komplicerad bild av Ryssland som har kommit att påverka att Pussy Riot har fått mer uppmärksamhet än vad andra politiskt laddade aktioner har fått. Media har ett kritiskt onyanserat sätt att förhålla sig till Ryssland, detta har haft stor inverkan på att Pussy Riot har fått ta plats i Svenska tidningar. Uppmärksamheten till Pussy Riot har även påverkats av den syn som Ryssland har mot jämställdhet och yttrandefrihet. När tre av gruppens medlemmar dömdes till fängelse efter deras performance i Frälsarkatedralen blev uppmärksamheten ännu större. De har genom det fått tagit plats som frihetskämpar som vi i västvärlden gärna vill följa och stödja.

Thesis (M.A.)--Ohio State University, 1938. / Includes bibliographical references. Available online via OhioLINK's ETD Center

The 2011 Vancouver Stanley Cup riot (VSCR)—one of the most significant sports-related public disorder events to occur in Vancouver in recent decades—was the first sporting riot in North America that was characterised by the use of social media (McCann, 2011). Given this significant influence, this research uses qualitative content analysis to explore how persons posting on Facebook pages dedicated to the VSCR in the six months following constructed the meaning of the event and its participants. Using the insights of social identity theory, the findings suggest that online discussions of this event centred on an understanding of communities and community membership which was reflected in individuals’ attempts to reassert specific community identities as “law abiding” and “peaceful”, primarily accomplished through the identification, othering, and derogation of riot participants. The findings further suggest that the VSCR was constructed as damaging to the reputations of particular communities and their members resulting in the need for community repair, while its participants were constructed as deviant and threatening “others” who were deserving of punishment, vengeful conduct, and strict police treatment.

The purpose of this thesis is to understand the concept of collective behavior from different theoretical perspectives and the policy implications they imply for the Turkish Riot Police Units. The civil disturbances in the 1960s have clearly illustrated range of problems in the domain of crowd control. This work will start with the general characteristics and the classification of collective behavior. Second, two main perspectives on collective behavior, which are the structuralist and the interactionist perspectives, will be examined respectively. The question will be asked whether these two perspectives efficiently and effectively explain the crowds and the crowd control. Finally, the other factors in crowd control will be explored, and recommendations concerning the handling of crowds in a more peaceful manner will be made.

Thesis (M.S.P.H.)--Uniformed Services University of the Health Sciences, 2006 / Typescript (photocopy)