Studien handlar om olika myndigheters samverkan kring frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa. I undersökningen studeras hur samverkan fungerar och vad målet med samverkan är. Dessutom identifieras framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Studien görs utifrån PSSgruppens perspektiv, PSS-gruppen är en mindre samverkansgrupp mellan polis, skola och socialtjänst i Haparanda kommun. Studien är genomförd med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från respektive yrkesgrupp som i dagsläget deltar i PSS-gruppen. Det förebyggande arbetet är en orsak till att kommunen började samverka enligt samverkansmodellen. Studien visar att samverkan upplevs vara fungerande men att det i dagsläget behövs nya tag för att effektivisera det förebyggande arbetet. Samverkan har tidigare varit beroende av särskilt engagerade personer, så kallade eldsjälar, vars frånvaro i dagsläget påverkat samverkansgruppen negativt. Det framkommer både av intervjuerna som från tidigare forskning att ett väl strukturerat arbete med tydlig ledningsfunktion, planering och struktur skapar förutsättningar för en framgångsrik samverkan.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker. Beroende på vilken kategori eleverna anses tillhöra resonerar lärarna olika om hur undervisningen bör bedrivas gällande dessa elever. Genomgående är närvaron av stor betydelse för hur eleverna kategoriseras och därefter behandlas i undervisningen av lärarna. Studien visar även att lärarna inte har all makt när det gäller bedömning och betygsättning av dessa elever. Utan de måste i själva verket förhålla sig till andra diskurser såsom ledningsinflytande, elevinflytande och i viss mån även föräldrainflytande. Dessa tre diskurser befinner sig i kamp med diskursen om lärarinflytande om makten över bedömningen och betygsättningen. / The aim of this study is to investigate how upper secondary teachers in physical education describe and discuss about students with an individual education plan (IEP) or at risk of not achieving the national knowledge requirements. Furthermore, this study aims to illustrate the discourses and power relations teachers are a part of and how these relate to each other in the assessment and grading of these students. The investigation is based on four qualitative interviews plus four existing IEPs which are analyzed with help of discourse analysis and the concepts power and categorization. The investigation shows that the teachers divide the students at risk of not achieving the national knowledge requirements in a variety of categories: lazy and comfortable, afraid, uninterested, language difficulties and physiological and or psychological reasons. The investigation shows that the teacher reasons differently about the education depending on which category the student belongs to. Throughout the investigation the student’s attendance levels are important in relation to how the teachers categorize and thereafter treat the students. The investigation also highlights that the teacher does not have all the power when it comes to the assessment and grading of these students. The teachers have to relate to other discourses like the discourse of management influence, the discourse of student influence and to some extent the discourse of parental influence. These three discourses find themselves in a struggle with the discourse of teacher influence about the power over the assessment and grading.