Den svenska byggindustrin spelar en betydande roll för landets koldioxidutsläpp och avfallsproduktion. År 2016 stod den för nästan en femtedel av de totala växthusgasutsläppen och genererade upp till 9,8 miljoner ton avfall. För att minska klimatpåverkan från nybyggen har byggbranschen antagit en plan som inkluderar minskad materialanvändning och val av mer hållbara material. I januari 2022 trädde en ny lag i kraft som kräver klimatdeklaration för byggnader. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan från nybyggen och projekt med bygglov genom att öka byggherrens medvetenhet. Den nya lagen kräver endast en livscykelanalys från vagga till grind.  I denna studie utförs en livscykelanalys, LCA, i syfte att undersöka klimatpåverkan, försurning och övergödning  per ton rivningsvirke från demontering till och med sluthantering, från grind till grav. Det undersöks även var i kedjan från grind till grav som de tre miljöpåverkanskategorierna är som störst och vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan vid hantering av rivningsvirke. LCA:n i studien utförs enligt svenska institutets standarder och omfattar fyra faser: mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkananalys och tolkning.  Efter kartläggningen av träavfallets resa från grind till grav konstaterades att allt träavfall från byggarbetsplatser i Karlstad går via ett antal aktörer för att slutligen förbrännas i Kvarnsveden och generera fjärrvärme. Systemets miljöpåverkan beräknades i programvaran SimaPro vilket resulterade i en fossil klimatpåverkan på 111 kg CO2 e, försurning på 0.499 mol + H e och övergödning på 0.00753 kg P e. Transporter visade sig spela en betydande roll i samtliga miljöpåverkanskategorier. Två känslighetsanalyser utfördes i syfte att undersöka alternativa scenarier för träavfallet. Det som visade sig vara mest effektivt för att sänka miljöpåverkan för systemet var att låta förbränning av träavfallet ske på Karlstads Energis värmeanläggning i Heden vilket gav en förbättring på 83% i klimatpåverkan, 39% för försurning samt 86% för övergödning. Anledningen till minskningen berodde på den förkortade transportsträckan. / The Swedish construction industry plays a significant role in the country's carbon dioxide emissions and waste production. In 2016, it accounted for nearly one-fifth of the total greenhouse gas emissions and generated up to 9.8 million tons of waste. To reduce the climate impact of new construction, the construction industry has adopted a plan that includes reduced material usage and the selection of more sustainable materials. In January 2022, a new law came into effect requiring climate declarations for buildings. The purpose of the law is to reduce the climate impact of new constructions and projects with building permits by increasing the awareness of the builder. The new law only requires a life cycle analysis from cradle to grind. In this study, a Life Cycle Assessment, LCA, is conducted to examine the climate impact, acidification, and eutrophication per ton of demolition timber from dismantling to final disposal, from gate to grave. It also investigates where in the gate to grave chain the three enviromental impact categories are most significant and what opportunities exist to reduce the enviromental impact in the handling of demolition timber. The LCA methodology in the study follows the standards of the Swedish Institute and includes four phases: goal and scope, inventory analysis, impact assessment, and interpretation. After mapping the journey of wood waste from gate to grave, it was found that all wood waste from construction sites in Karlstad goes through a number of actors to Kvarnsveden where it is incinerated and generate district heating. The environmental impact of the system was calculated in the software SimaPro, resulting in a fossil climate impact of 111 kg CO2 eq, acidification of 0.499 mol + H eq, and eutrophication of 0.00753 kg P eq. Transport was found to play a significant role in all environmental impact categories. Two sensitivity analyses were performed to explore alternative scenarios for wood waste. The most effective measure to reduce the environmental impact of the system turned out to be allowing the incineration of wood waste to take place at Karlstad Energy's heating plant in Heden, resulting in an 83% improvement in climate impact, 39% reduction in acidification, and 86% decrease in eutrophication. The reduction was attributed to the shortened transportation distance.

Sammanfattning Denna studie undersöker möjligheten att använda återanvänt trä från rivningsvirke i prefabricerade fasadsystem, med fokus på att minska bygg- och fastighetssektorns koldioxidutsläpp. Syftet är att med hjälp av finita elementmetoden (FEM) modellera och dimensionera fasadelement som kan användas i FÅTT-projektet och Arctic Center of Energy (ACE) i Skellefteå. Studien jämför mekaniska egenskaper mellan gammalt och nyproducerat trä samt undersöker hur fuktinducerade rörelser påverkar fasadelementen. Studiens resultat visade på att Fasadelement 1 med dimension 70x195 mm i ramen alternativt Fasadelement 3 med 45x145 i ramen var bäst lämpade för projektet. Resultaten från litteraturstudien visar att återanvänt trä kan uppfylla de nödvändiga kraven för hållbarhet och formstabilitet, vilket innebär att det finns stor potential för industriell produktion av fasadelement med återbrukat virke. Denna studie bidrar med underlag och kunskap för framtida utveckling och användning av hållbara byggmaterial inom byggindustrin. / Abstract This study investigates the potential of using reclaimed wood from demolition waste in prefabricated facade systems, aiming to reduce carbon emissions in the construction and real estate sector. The purpose is to model and design facade elements using the Finite Element Method (FEM) for the FÅTT-project and the Arctic Center of Energy (ACE) in Skellefteå. The study compares the mechanical properties of old and newly produced wood and examines how moisture-induced movements affect the facade elements. The results of the study showed that Facade Element 1 with dimensions 70x195 mm in the frame or alternatively Facade Element 3 with 45x145 mm in the frame were best suited for the project. The findings from the literature review show that reclaimed wood can meet the necessary requirements for durability and dimensional stability, indicating significant potential for industrial production of facade elements using recycled wood. This study provides insights and a solid foundation for future development and use of sustainable building materials within the construction industry.