De senaste årens utveckling inom informationsteknik har påverkat organisationers struktur och arbetsmönster. Inom sjukvården har därför av flera anledningar behovet att studera olika former av kommunikation lyfts fram. Ur patientsäkerhetssynpunkt har problem med misstag kopplade till bristande informationsöverföring påtalats. Hierarkiska skillnader, otydliga roller och brister i själva informationsflödena har angetts som orsaker. Motåtgärderna är inte självklara. Sjukvården är en av samhällets mest komplexa kunskapsorganisationer och präglas av karaktärsdrag och informationsflöden kopplade till starka professioner. Kommunikationsgranskningar genomförs vanligen med målet att identifiera orsaker till ineffektiv kommunikation, brister i kommunikationsprocesser, föreslå förbättringar och ge ledning och medarbetare en mer objektiv bild av faktiska förhållanden. Forskningsområdet har dominerats av stora enkätstudier men en ökad efterfrågan har riktats mot studier på plats i den dagliga kommunikationsmiljön hos organisationer. I detta arbete har en sådan fallstudie utförts vid avdelningen för hematologisk slutenvård inom Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm. Avdelningen hade år 2012 i samband med ett lokalbyte inom sjukhuset genomfört omstruktureringar som berörde såväl roller som kanalerna för kommunikation. Verksamheten upplevdes nu inte bedrivas tillräckligt effektiv, den uppfattades ta tid och vara oöverskådlig där förbättrad kommunikation sågs som en lösning. Syftet med denna fallstudie har varit att utifrån roller och kanaler för kommunikation belysa aspekter på hur en tydligare formell struktur för dagens personalinterna kommunikation kan skapas och förmedlas. Syftet besvarades genom att kartlägga dagens formella struktur, vilket är det förväntade utbytet av information beskrivet i arbetsbeskrivningar och policys, men även genom att studera den informella struktur som utvecklats i det dagliga arbetet. En blandning av datainsamlingsmetoder har använts och organisationens kommunikationsnätverk i form av det nätverk som byggs upp av flödet av information mellan aktörer har visualiserats och analyserats. Resultatet visar på skillnader mellan den formella strukturen för personalintern kommunikation och den informella strukturen. Dessa har använts för att analysera, diskutera och föreslå hur de identifierade skillnaderna kan användas för att förtydliga roller och kanaler i den formella strukturen. Studien har identifierat sex områden där den formella strukturen kan förtydligas; en högre grad av dokumenterat kommunikativt ansvar och tydliga rutiner, en stärkt kommunikation inom arbetsteam istället för inom professioner, en definition av över-­‐ och underläkarnas kommunikativa roller, en ökad kontinuitet i centrala roller för kommunikation, en översyn av den fysiska strukturens påverkan på kommunikationen och slutligen ökade förutsättningar för snabb direkt kommunikation med informationsteknologi. / The recent technological development within information technology has affected the structure of organisations and the organisation of work. In health care, and for several reasons, the need for communication audits has thus been highlighted. Patient safety may be risked by mistakes linked to deficiencies in information transfer. Often are hierarchical structures, unclear roles and gaps in information flows suggested causes. On the other hand, the health care sector often is considered as one of society's most complex knowledge organizations, characterized by intense information flows with traits linked to strong professions. Communication audits are accomplished with the objective to identify causes of ineffective communication, lack of explicit communication processes, to suggest improvements and provide management and staff with more objective descriptions of roles and links. The research field has for a while been dominated by large-­‐scale surveys and resent studies has pointed at the need for studies of daily communication environments at site of organizations. This is such a study, carried through at a department for inpatient care at the University Hospital Karolinska, located in Huddinge, Stockholm. In 2012, the studied department relocated into new facilities and completed a small restructuring of its organization, affecting roles and channels of communication. The perception of the new organization was inefficiency, both in time and difficulties to overview the structure. The purpose of this thesis has therefore been to discuss and highlight how to clarify formal structure of the internal communication among staff based on parameters such as roles and channels of communication. The study maps today's formal structure, which is the expected exchange of information as described in job descriptions and work policies and compares this with developed informal structures based on how employees prefer to exchange information. A mix of data collection methods is used. An analysis is conducted were the organization's communication network as perceived as exchange of information between the employees is visualised. The results showed differences between the formal structure and the informal structure that could be used to highlight aspects of how the identified differences could be used to clarify the formal structure. The study points at six areas were the formal structure may be elucidated; more documented communicative responsibilities and procedures, a strengthening of communication within working groups rather than within professions, a definition of the chief physician and the assistant physicians' communicative roles, an increased continuity in key roles for communication, a review of the physical structure's impact on communication and finally, create conditions for fast communication with information technology.