Egg stocking in rivers and streams is a common measure to support and re-introduce salmonid populations. To ensure the success of egg stocking programs, knowledge of the early life stages of juveniles including dispersal ability and habitat preferences of fry is a prerequisite. This study was conducted to investigate downstream dispersal patterns and habitat use of young of the year brown trout in a mid-sized, channelized, boreal river in Sweden. Eyed trout eggs were stocked in February of 2021. During August of the same year, 2-3 months after emergence, trout were sampled by electrofishing within 1 km downstream of the stocking sites and each individual point of capture was recorded by GPS. In addition, data on riverbank slope, shoreline irregularity, stream bed substrate, water velocity and water depth were collected for each of the sampling sections. The results showed that trout fry were distributed throughout the 1 km long sampled sections and that the density of fry did not increase towards the stocking points. The observed variation in the distribution of trout fry was best explained by the riverbank slope. Approximately twice as high fry densities were found in reaches with gentle compared to medium and steep bank slopes. The differences are suggested to be an effect of 1) stream marginal water velocity differences during high flows affecting fry occupancy, and 2) that gentle slopes were often accompanied by shallow water, preferred by fry. These findings may provide helpful knowledge for fisheries managers to optimize the outcome of egg stocking and river restoration activities regarding fry recruitment. / Romutsättning i vattendrag är en vanlig åtgärd för att stärka och återetablera populationer av laxartade fiskar. För att lyckas med romutsättningar krävs kunskap om ynglens spridningsförmåga och habitatpreferenser. Denna studie genomfördes för att undersöka spridningsmönster och habitatval av ensomrig öring i en medelstor kanaliserad älv i Sverige. Ögonpunktad rom sattes ut i februari 2021. Under augusti samma år, 2-3 månader efter att ynglen lämnat lekgruset elfiskades 1 km långa sträckor direkt nedströms utsättningsplatserna. De fångade individernas position registrerades med GPS. Data över strandkantens lutning, strandzonens flikighet, bottensubstrat, vattenhastighet och djup samlades in för varje elfiskesträcka. Resultatet visade att öringyngel spridit sig över hela de 1 km långa elfiskesträckorna, och att tätheterna av yngel inte ökade med minskat avstånd till utsättningspunkterna. Den observerade variationen i fördelningen av öringyngel förklarades bäst av strandkantens lutning. Ungefär dubbelt så hög täthet av yngel förekom i sträckor med flack jämfört med medel och brant lutning. Skillnaderna föreslås vara en effekt av 1) skillnader i vattenhastighet under höga vattenflöden som påverkar ynglens möjligheter till att bibehålla sin position i habitatet, och 2) att flack lutning av strandkanten ofta åtföljdes av grunt vatten vilket föredras av yngel. Dessa upptäckter kan bidra med värdefull kunskap för att optimera romutsättningar och restaureringar i avseende på rekrytering av årsyngel.