Inledning: Modebranschen har generellt ett dåligt rykte främst med avseende på barnarbete, miljöutsläpp och dåliga arbetsförhållanden. Sannolikt påverkar detta även klädföretag som inte har varit i sådana skandaler. Därför är det viktigt att klädföretag använder ryktesanalys och rykteshantering för att skapa ett gott rykte. Studien ämnar att bidra teoretiskt till ekonomistyrningslitteraturen, empiriskt till ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018) och praktiskt med ett förslag till klädbutiker.   Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisk. Frågeställningen som besvaras är, ”Hur hanteras ryktesrisk i klädbutiker?”.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod, och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med sex klädbutikschefer från olika butiker. Analysen har genomförts deduktivt med utgångspunkt i ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018). Utifrån det samt insamlad teori har slutsatser dragits.   Slutsats: Efter den här studien kan vi dra en slutsats om att alla klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisker. I analysen och slutsatsen används Solarz (2018) konceptuella ramverk för ryktesanalys, som innehåller begreppen rykte, moralisk risk och tillit. Baserat på intervjuerna hanteras ryktet främst genom ett gott kundbemötande, moralisk risk är något som oftast uppstår vid reklamationer från kunder, och större butiker är mer villiga att kompensera kunden. Slutligen bör tillit byggas upp om butikerna är aktiva med välgörenhet. Endast en viss andel av butikerna var aktiva med välgörenhetsarbete, framför allt de större butikerna.