Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst. Motparterna menar att carried interest ska bedömas som en kapitalinkomst p.g.a. att ersättningen är hänförlig till avkastning på investerat kapital. Härmed råder en rättsosäkerhet för riskkapitalisterna.Syftet med uppsatsen är att analysera rättsområdet beträffande carried interest. En i branschen allmänt vedertagen fondstruktur kommer stegvis presenteras i uppsatsen. Beskrivningen av fondstrukturen innehåller de parter och avtal som finns representerade. Vidare redogörs ett aktuellt rättsfall inom området, det s.k. Nordic Capital–fallet. Andra europeiska länders beskattning av carried interest introduceras för att klargöra skillnader av rättsläget.Vi anser att carried interest är mer hänförlig till inkomstslaget kapital än tjänst p.g.a. den risk som tagits. Det finns visst samband mellan värdetillväxten och rådgivningsbolaget, men det rättfärdigar inte Skatteverkets samt domstolarnas användning av genomsyn. Sverige behöver klargöra dagens rättsläge via ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen eller förtydligande lagtext, förslagsvis till liknande tysk rätt.