Människor som lever med diabetes påverkas i hög grad av omgivningen. Som vårdpersonal är det viktigt att inte beskylla den enskilda som oansvarig och otillräcklig i relation till sin egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetes påverkar människor med diabetes och deras vardagsliv och psykosociala hälsa, samt hur vårdpersonal arbetar för att stötta människor med diabetes. Resultatet baserades på fem intervjuer med vårdpersonal som arbetar med människor som har diabetes. Resultatet visade att sjukdomen påverkar den som är drabbad, dygnets alla timmar. Det visade även att vårdpersonalens relation till patienterna har stor betydelse för patienternas egenvård. Samma egenvård som konstateras upplevas som stigmatiserad av människor med diabetes. De teoretiska referensramar som användes i arbetet var Banduras socialkognitiva teori samt Zubin och Springs stress- och sårbarhetsmodell. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att det är av stor vikt att vårdpersonalen har en god relation med- samt tar hänsyn till den enskilda patientens förutsättningar då många patienter har en stark rädsla för komplikationer vilket kan leda till ångest eller depression. Studien visar också att det finns ett behov av att undersöka ämnet människor och diabetes mer utifrån ett socialt perspektiv.

Bakgrund: Stress kan vara både positiv och negativt för människans kropp. Långvarig stress utan återhämtning kan leda till folkhälsoproblem. Användning av sociala medier är något som ökar bland ungdomar. Även hög användning av sociala medier kan leda till allvarliga konsekvenser. Stress-och sårbarhetsmodellen har tillämpats till denna studie som teoretiskt ramverk.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av sociala medier och stress bland gymnasieelever. Metod: En kvantitativ studie har tillämpats till denna undersökning med tvärsnittsdesign. Deltagarna var gymnasielever. Bekvämlighetsurval användes till denna studie där svarsfrekvensen låg på 100 procent bland 105 respondenter. Spearmans rangkorrelation tillämpades för att analysera sambandet. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. Resultat: Den största delen av respondenterna använder sociala medier i minst tre timmar per dag. Tre av fyra respondenter känner sig stressade dagligen. Studien visade ett svagt positivt samband mellan sociala medier och stress. Slutsats: Studien visade att nästan alla respondenter använder sociala medier. Majoriteten spenderade tre timmar eller mer per dag på sociala medier. Studien visade även ett svagt positivt signifikant samband mellan användning av sociala medier och stress / Background: Stress can have both positive and negative effects on the human body. Prolonged stress without recovery can lead to public health issues. The use of social media is increasing among young people. Even lot of use of social media can lead to serious consequences. The stress-vulnerability model has been applied to this study as a theoretical framework. Aim: The aim of the study was to study if there is a relationship between use of social media and stress among high school students.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design was conducted among high school students. Convenience selection was used, with a response rate of 100 precent among 105 respondents. Spearman's rho correlation was used to analyze the relationship. Three research questions were formulated to answer the purpose of the study. Result: The majority of respondents use social media for at least three hours per day. Three out of four respondents experience daily stress. The study showed a weak positive correlation between social media use and stress. Conclusion: The study showed that almost all respondents use social media. The majority spent more than three hours per day on social media. The study also revealed a weak positive significant associations between social media and stress.