Bakgrund:‌ Om dokumentationen av sår och sårvård sker på olika ställen i journalen kan detta påverka hur och vad patienten får för behandling. Patientsäkerheten riskeras och patienten riskerar bli felbehandlad vid bristfällig eller felaktig dokumentation.  Syfte:‌ Att belysa sårvårdsdokumentationens utförande i primärvården Region Kronoberg, utifrån distriktssköterskans ansvar och kompetens.  Metod:‌ ‌‌Studien‌ ‌är‌ ‌en‌ ‌kvalitativ‌ ‌intervjustudie‌ ‌med‌ ‌semistrukturerade‌ ‌intervjuer‌.‌ ‌‌Datainsamlingen ‌analyserades‌ utifrån‌ ‌en‌ deduktiv ‌innehållsanalys‌ enligt Elo & Kyngäs (2007). ‌En matris utformades efter de utvalda kategorierna från den teoretiska referensramen.  ‌  Resultat:‌ ‌‌Analysen‌ ‌resulterade‌ ‌i‌ ‌tre‌ ‌stycken‌ ‌huvudkategorier‌ ‌utefter‌ ‌den‌ ‌valda‌ ‌teoretiska‌ ‌referensramen;‌ ‌‌Evidensbaserat‌ ‌förhållningssätt,‌ ‌Informatik‌ ‌‌och‌ ‌‌Förbättringskunskap‌ &‌ ‌Kvalitetsutveckling‌. Studien visar att det finns skillnader i hur sårvård dokumenteras i Region Kronoberg. Det som framkommer i resultatet är att de distriktssköterskor som inte arbetar med sårvårdsplanerna idag är intresserade av att börja med dem i framtiden med en förhoppning om att vissa delar i sårvårsplanen går att ändra. Det var också tydligt att de distriktssköterskor som dokumenterade i sjuksköterskemallen i löpande text upplevde att det inte fanns någon direkt struktur, utan det dokumenterades efter vad var och en tyckte var viktigt.  ‌Slutsats:‌ ‌‌Den‌ ‌här‌ ‌studien‌ ‌bidrar‌ ‌med‌ ‌ökad‌ ‌kunskap‌ ‌kring‌ ‌distriktssköterskors‌ ‌erfarenhet‌ ‌av‌ ‌att‌ ‌dokumentera‌ ‌sårvård‌ ‌i‌ ‌primärvården.‌ ‌Alla‌ ‌var‌ ‌positiva‌ ‌till‌   ‌att‌ ‌arbeta‌ ‌enligt‌ ‌riktlinjer‌na ‌men ‌det‌ ‌behövdes‌ ‌förbättring‌ ‌av‌ ‌nuvarande‌ ‌sårvårdsplan‌ ‌för‌ ‌att‌ ‌det‌ ‌skulle‌ ‌kunna‌ ‌fungera‌ ‌som‌ ‌ett‌ ‌bra‌ ‌arbetsredskap.‌ ‌ ‌