Syftet med uppsatsen är att utifrån en enskild persons sociala situation som ogift mor undersöka hur hennes liv gestaltades. Med utgångspunkt i den ogifta modern Anette Larssons identitet undersöks hur ett liv formades under nittonhundratalets två första decennier i mötet med en stenhuggarmiljö på Sturkö i Karlskrona skärgård, och under påverkan av samhällets lagar och av moderniteten i ett framväxande demokratiskt samhälle samt av familjens och släktens frireligiösa kultur. Studien bygger på dokument från bland annat Arkivcentrum Syd, Blekinge museum, baptistförsamlingen i Karlskrona och dagstidningarna Blekinge Läns Tidning och Wecko-Posten. De teoretiska begrepp som används är den övergripande diskursen som innehåller moderniteten, samhällets lagar och etiska idéer i den frireligiösa rörelsen, genus och kön med fokus på den ogifta modern och den syndiga kvinnan, mötet och dialogen vad gäller stenhuggaridentiteten, egensinne och skötsamhet i samband med begreppet klass, samt sociala nätverk kring familj och släkt. Uppsatsens slutsats är att den ogifta modern Anette Larsson formande sitt liv i epicentrum av den moderna världen i en sekulariserad skötsam arbetarklass, men där samhällets lagar utgick från en religiös föreställningsvärld, där syndabegreppet var i fokus och skam- och skuldbelade kvinnan, men där den egensinniga stenhuggarkulturens hedersbegrepp, som byggde på ansvar och lojalitet, förminskade syndens konsekvenser / The essay deals with the shaping of the social situation of an individual as an unmarried mother. The identity of the unmarried mother Anette Larsson is examined and her life which was formed during the first two decades of the twentieth’s century in a stone-cutter environment in Sturkö in the archipelago of Karlskrona, and under influence of the laws of society and the coming of modernity in a growing democratic society, together with the culture of her non-conformist baptistic family. The study is based on documents from Arkivcentrum Syd, Blekinge museum, Karlskrona nonconformist baptistic congregation, and the daily news-papers Blekinge Läns Tidning and Vecko – Posten. The theoretic concepts which are used are the Order of discourse, which means modernity, the laws of society and nonconformist ethic ideas, gender and sex with focus of the unmarried mother and the sinful woman, meeting and dialogue in stone-cutter environment, class and self-will and diligence, and the social network about family. The conclusion of the essay is that the unmarried mother Anette Larsson shaped her life in the epicentre of the modern world in a secularized diligenced working-class, where the laws of society were founded in a religious world of ideas, and where women got the blame and disgrace for a child born out of marriage. But the concept of honour in the self-willed stone–cutter culture, which had its origin in responsibility and loyalty, reduced the consequences of the sin.