Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken. Frågeställningen handlar om huruvida Plats + Program + Arkitektur kan bidra till att kuva tabun kring missbruk, och istället för att dölja skapa en plattform för diskussion och en ökad förståelse. / This project investigates the Swede's relationship with alcohol and the harmful effects that arise from an addiciton. Above all the project aims to address the children and adolescents who grow up with a loved one having an alcohol addiction. The aim of the project is to create a safe and secure place where general information about addiction is available, as well as targeted consultations for children and young people affected by a loved one's addiction. The project is NOT aimed at children and young people who need treatment for alcohol or drug abuse. The project aims to make visible and thus open dialogue about substance abuse issues, combating stigma, shame and alienation and to investigate the role of the architect when it comes to shape societies and lessen future konsequences. The issue is whether the location + programe + architecture can help to subdue the taboo associated with addiction, and instead of hiding the issue, create a platform for discussion and a greater understanding.

Air pollution cause approximately 5000 premature deaths in Sweden each year. Residential wood combustion of solid biomass (RWC) is responsible for at least 1000 based on a relative risk coefficient of 17 % per 10 μg/m3 exposure. The carcinogenic properties of RWC emissions is linked to their content of particulates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH’s). The ambition of this study is to answer whether cancer risk may be used as indicator for out dated heating technology with high emissions of carcinogenic air pollutants, and which socioeconomic costs that can be linked to such a scenario. The efficacy of different instruments that are discussed in Swedish environmental policy is also discussed. A transdisciplinary approach, constituting of a literature review, statistical analysis, gap analysis and multi criteria analysis was applied as study design. A literature review resulted in a mapping of the state of the art concerning RWC particulates and their impact on cancer in Sweden together with its related socioeconomic costs. The study is focused on PM2,5 and B(a)P emissions. A statistical analysis examined the potential relationship between short-lived micro nuclei (MN) in Swedish 12-year old school children, and their exposure to the carcinogenic PAH Benzo(a)pyrene (B(a)P) from RWC in Sweden. The results suggest that higher rates of lung cancer incidence, and socioeconomic costs may be found in areas burdened with high rates of RWC emissions from outdated heating technology. The MCA suggest that a combination of instruments is most suitable to achieve the targeted specification for B(a)P in the Clean Air objective, as found in previous CBA’s, and that other instrument may lack efficacy. / Varje år orsakar luftföroreningar omkring 5000 prematura dödsfall i Sverige. Småskalig vedeldning (RWC) ansvarar för åtminstone 1000 av dessa, baserat på den relativa risk-koefficienten 17 % per 10 μg/m3 exponering. De cancerogena egenskaperna hos vedeldningsutsläpp beror bland annat på dess partiklar som bland annat innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er). Ambitionen med denna studie är att besvara hur framtida cancerrisk kan användas som indikator för luftföroreningar från omodern uppvärmningsteknik och vilka samhällsekonomiska följder som kan länkas till en sådan. Dessutom undersöktes styrkraften hos de styrmedel som diskuteras i svensk miljöpolicy. Med hjälp av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, bestående av litteraturgenomgång, statistisk analys, gapanalys och multikriterieanalys besvarades frågorna. Litteraturgenomgången resulterade i en kartläggning av det nuvarande kunskapsläget om vedpartiklars påverkan på cancer i Sverige och dess relaterade samhällskostnader. Studien är fokuserad på PM2,5 och B(a)P emissioner. En statistisk analys undersökte korrelationen mellan en biomarkor för framtida cancerrisk, kortlivade mikrokärnor (MN), hos svenska 12-åriga skolelever, och deras vedröksexponering. Resultaten indikerar svagt att större risk för lungcancer kan spås i områden med relativt högre exponering för vedrökskomponenten B(a)P, alltså områden med omodern uppvärmningsutrustning. Multikriterieanalysen visar, liksom i tidigare kostnad-effektivitetsanalyser, att en kombination av olika styrmedel har störst potential att uppnå specifikationerna för PM2,5 och B(a)P i det svenska miljökvalitetsmålet Ren luft. Andra styrmedel kan sakna styrkraft.