Huvudtemat för den här uppsatsen är skiljeavtalets objektiva omfattning. Framställningen behandlar specifikt vilka frågor som faller inom ett skiljeavtal vid sammanhängande avtal, dvs. när samma parter har slutit två eller flera avtal. Studiet för analysen är i vilken mån en skiljeklausul i ett avtal kan ”smitta av sig” på andra avtal mellan parterna. Som uppsatsen kommer visar kan skiljebundenhet, när parterna är oense, inträda i fyra olika situationer vid sammanhängande avtal. Skiljebundenhet inträder när: a)  De omtvistade grunderna täcks av ett och samma rättsförhållande, b) De omtvistade grunderna utgör endast efterföljande rättsfakta som modifierar det ursprungliga rättsförhållandet utan att rättsförhållandets identitet förändras, c) De omtvistade grunderna omfattas inte av ett och samma (inklusive modifierade) rättsförhållande men det föreligger ett sådant samband mellan det nya och det ursprungliga rättsförhållandet att skiljeklausulen ändå äger tillämplighet i tvisten samt d) De omtvistade grunderna medför att ett nytt skiljeavtal har ingåtts som uppfyller kraven på ett giltigt skiljeavtal och som kan styrkas med tillräcklig bevisning.