Abstract In Sweden mathematics is a subject that is closely bound to the study material. Research has shown that the ability to reason is essential for the pupil’s possibility to obtain good results in mathematics. In this paper a division of mathematical reasoning in memorized, algorithmic and creative has been made. It has been shown that creative reasoning is most efficient for learning.   This study aims to investigate how often interlocution- and/or cooperation tasks occur in a few common mathematics textbooks for grades 1-3 and to find out which reasoning types the tasks give possibility to conduct. The paper also aims to investigate to which extent teachers use these interlocution- and/or cooperation tasks.   To be able to do this a study material analysis and a survey have been made. In the study material analysis two mathematics books series were investigated. The survey was sent to active teachers in grades 1-3 to answer the question to which extent the interlocution- and/or cooperation tasks that are in the textbooks were used.   The study material analysis showed that the share of interlocution- and/or cooperation tasks in each book series was about 2 %. In these tasks algorithmic reasoning was the most common type of reasoning. The survey showed that the majority of the responding teachers used the interlocution- and/or cooperation tasks of mathematics textbooks and that they also complement the teaching with interlocution- and/or cooperation tasks that are not in the mathematics textbook.   Keywords: Interlocution- and/or cooperation tasks, reasoning, study material, mathematic textbooks.

Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning. En intervjuguide bestående av tio frågor har arbetats fram för intervjuerna och de har genomförts med personalansvariga på bemanningsföretag. Ett enkätformulär med tretton frågor har mailats till olika bemanningsföretag varav fyra deltagit. Teorier som legat till grund för analysen av mitt resultat är Bourdieus teori kring begreppet habitus, teori kring matchning och teori kring kompetens och kommunikation. Undersökningens resultat visar att den beteendevetenskapliga grund med bland annat kunskaper i pedagogik, sociologi och psykologi som studie- och yrkesvägledarutbildningen ger tycks vara relevant för att arbeta internt inom bemanningsbranschen. Resultatet från intervjuundersökningen visar också på att tidigare arbetslivserfarenhet överlag efterfrågas hos internanställda. Kompetens inom samtalsmetodik upplevs som viktigt av respondenterna. Att ha en förmåga att kunna styra samtal och kunna gå utanför ramarna för att få fram det som kan vara intressant uppges också i undersökningen. Studie- och yrkesvägledarutbildningen tycks vara en intressant utbildningsbakgrund och en lämplig bas för att kunna gå vidare i branschen. De situationer där studie- och yrkesvägledares kompetens ses som mest relevant är vid rekryteringar och omställning/outplacement. Min förhoppning med examensarbetet är att det forskas kring vilka alternativa arbetsmarknader som studie- och yrkesvägledaryrket skulle kunna utövas och bidra med kunskaper i. Mer forskning kring hur internanställdas uppdrag på bemanningsföretagen ser ut ges också som förslag.