Samverkanskonstruktioner ger goda förutsättningar för att använda material på ett optimalt sätt både gällande momentbärförmåga och materialanvändning. Vid dimensionering av takfoten på Lättelement AB:s takelement utnyttjas samverkan mellan taktass och plywood. Vid samverkan ges bra förutsättningar att nå god momentbärförmåga men tvärkraftsbärförmågan gällande skjuvning i plywood invid limfogen blir ofta dimensionerande i företagets takfotslösning. Ett behov av att kunna bredda limfogen mot plywood utan att behöva öka dimension eller antal taktassar är vad detta examensarbete har utgått ifrån. Att tunn stålplåt som redan används i Lättelements produkter monteras mellan taktass och plywood sågs som en potentiell lösning på problemet. Syftet med denna studie är att genom provningar göra en första utvärdering av lösningen för att ge företaget underlag för fortsatta undersökningar.   Då den faktiska konstruktionen och verkligt lastfall var problematisk att återskapa i en provningssituation med tillgänglig provningsutrustning utformades förenklade provkroppar för att företräda ursprungskonstruktionen. Provkroppar till två försöksserier utformades för att genom tryckprovning testa skjuvbärförmågan i limfog mellan träregel och plywoodstycken. Provkroppen till kontrollserien bestod endast av Lättelements specialanpassade konstruktionsplywood och regel av konstruktionsvirke i klass C24 vilka limmades samman med tvåkomponents polyuretanlim. Den hade enligt teoretiskt värden en karakteristisk bärförmåga på 8,4 kN. Plåtseriens provkropp hade samma utformning som kontrollserien med skillnaden att två 0,7 mm tjock stålplåt, som var fyra gånger så bred som träregeln, limmas fast mellan respektive plywood och träregel för att bredda limfogen mot plywood. Stålplåten var en SSAB produkt som var polyesterlackad på dess synlig sida och hade epoxybaserad baksidesfärg på dess baksida. Synliga sidan vändes mot träregel vid limning. Plåtseriens karakteristiska skjuvbärförmåga enligt teoretiska värden var 33,6 kN Provserierna bestod av fem provkroppar vardera.   I kontrollserien gick samtliga provkroppar till brott genom rullskjuvning i plywood, som planerat. Uppmätta brottlaster varierade från 20,2 kN till 34,0 kN och beräkning enligt standard SS-EN 14358:2016 gav en karakteristisk brottslast på 15, 7 kN. Av plåtserien gick tre av fem provkroppar till brott på samma sätt genom att vidhäftning av limmet mot polyesterlackade sidan av plåten släppte. Brottlasterna varierade mellan 26,9 kN och 47,5 kN och gav en karakteristisk brottlast på 14,0 kN. En av de övriga två provningarna i serien avbröts vid en last på 49,1 kN på grund av begränsning i provningsutrustningens avläsningskapacitet.   Resultatet bekräftade teorin att plywoodens rullskjuvningsbärförmåga var dimensionerande för kontrollserien. Dock var den uppmätta karakteristiska lasten över 87 % högre än den teoretiska. Dock bör ej det resultatet läggas för stor vikt vid då urvalet var litet.   Plåtseriens resultat gav ett annat brottmod än planerat då vidhäftning mellan lim och plåtens polyesterlackade sida var otillräcklig. På grund av stor spridning och minimalt urval blev den karakteristiska uppmätta bärförmågan för plåtserien lägre än för kontrollgruppen. Dock kan en tendens ses att plåtserien klarade mer last med en median på 47,1 kN jämfört med kontrollseriens median på 25,0 kN. Det kombinerat med det faktum att limningen mot plywood i plåtserien inte gick till brott på någon provkropp indikerar på att lösningen har potential om vidhäftningen kan göras likvärdig på båda sidor av plåten. / Composite constructions provide good conditions for using materials in an optimal way both in terms of bending resistance and material use. When performing structural design of the eaves on Lättelement AB's prefabricated roof element, the interaction between structural wood stud and plywood is applied. In this composite construction, good conditions for god bending resistance are achieved, but the shear resistance in plywood next to the glue joint is often the limiting design resistance. A need to be able to widen the glue joint to plywood without having to increase the dimension or number of wood studs is what this thesis has been based on. Mounting a thin steel plate, usually used in Lättelement's products, between the structural wood stud and plywood was seen as a potential solution to the problem. The purpose of this study is to conduct tests to make an initial evaluation of the solution to provide the company with a basis for further investigations.   Since the actual design and actual load case were problematic to recreate in a test situation with available testing equipment, a simplified test specimen was designed to represent the original design. Test specimens for two different test series were designed. By compression testing, the shear resistance of the glue joint between wood studs and plywood pieces was tested. The test specimen for the control series consisted only of Lättelement's specially adapted structural plywood and a stud of structural wood in class C24 which was glued together with two-component polyurethane adhesive. According to theoretical values, it had a characteristic load capacity of 8.4 kN. The test specimen of the plate series had the same design as the one for the control series with the only difference that two 0.7 mm thick steel sheets, which were four times as wide as the wood stud, were glued between the respective plywood and wood stud to widen the glue joint on to the plywood. The steel sheet was a SSAB product that was polyester lacquered on its visible side and had epoxy-based backing paint on the other side. The visible side was turned against the wood stud when glued together. The characteristic shear resistance of the plate series was according to theoretical values 33.6 kN. The test series consisted of five test specimens each.   All the test specimens in the control series had the failure mode of roll shear in plywood as predicted. Measured ultimate loading ranged from 20.2 kN to 34.0 kN and calculation according to standard SS-EN 14358:2016 gave a characteristic value of ultimate loading of 15, 7 kN. Of the plate series, three out of five test specimens went to failure in the same way, by failed adhering of the adhesive to the polyester lacquered side of the steel sheet. Measured ultimate loading ranged from 26.9 kN and 47.5 kN, giving a characteristic value of ultimate loading of 14,0 kN. One of the other two tests in the series was interrupted at a load of 49.1 kN due to limitation in the test equipment's reading capacity.   The result confirmed the theory that the plywood's shear bearing capacity was the limiting design resistance for the control series. However, the measured characteristic ultimate loading was over 87% higher than the theoretical one. Nevertheless, this result should not be overestimated as the number of test values was scarce. The test of the plate series shows in a different failure mode than anticipated due to that the adhesion between the adhesive and the polyester lacquered side of the plate was insufficient. Because of the large spread and minimal number of test values the measured characteristic ultimate loading for the plate series was lower than for the control group. However, a tendency can be seen that the plate series could withstand more applied load with a median of 47.1 kN compared to the control series median of 25.0 kN. That combined with the fact that the bonding to plywood in the plate series did not fail in any specimen, indicates that the solution has potential if the adhesion can be sufficient to both sides of the sheet.

One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.

Att bygga beständiga konstruktioner är ett centralt begrepp inom byggsektorn. Byggsektorn skall möta dagens behov av konstruktioner, och samtidigt finns ett behov av att komma fram med nya tekniska lösningar. Samverkanskonstruktioner är ett konstruktionssätt som medför en rad fördelar för projektering, utförande och förvaltning. Problemet med att sträva efter nya och behovsanpassade tekniska lösningar som exempelvis samverkanskonstruktioner är att metoderna inte är lika beprövade som traditionella konstruktionstyper. Detta medför att samverkanskonstruktioner utformning kan orsaka oanade konsekvenser för material i konstruktionen. I detta arbete har en samverkanskonstruktion i form av en gång- och cykelbro undersökts. Bron består av samverkande betong och trä. Intresset för denna typ av samverkan finns då den har en lägre egenvikt jämfört med rena betongbroar, men mindre underhåll av gångbanan jämfört med träbroar. Till skillnad från betong- och träbroar föreligger det i Sverige en brist på erfarenhet av denna samverkanskonstruktion. Rapporten har fokus på fuktvandring och fukt i trä med avseende på teknisk livslängd. För att utreda eventuella risker med avseende på fuktvandringar och fukt, utfördes fältmätning och simulering i programmet WUFI Pro 6.0 av en referenskonstruktion belägen i Göteborg.Arbetet gav indikationer på att konstruktionslösningen betong och trä går att genomföra, dock med rekommenderad försiktighet vid utformning. Hur förhöjda fuktkvoter påverkar den tekniska livslängden kunde ej fastställas då detta beror på flertalet faktorer. För fuktvandringen i konstruktionen hittades inget samband som visade något entydigt resultat, då simulering visade en fuktvandring från betong till trä medan fältmätning inte visade något sådant. Däremot visade både simulering och fältmätning att ytfuktkvoten i träet vid fältmätningsdatum var under uttorkning. Arbetets slutsats var att referensobjektets tekniska livslängd sannolikt inte kommer påverkas nämnvärt av fuktinnehållet i trädetaljerna utan kommer att avgöras av tillverkarens beräknade tekniska livslängd för träet. / Durable constructions is a key concept in the modern building sector. At the same time constructions needs to meet the demands of modern building techniques. This means that the building sector needs to develop new technical solutions. Composite constructions is a technical solution that simplifies project planning, production and facility management. The problem with striving for new technical solutions like composite constructions is that the methods are not as proven as traditional technical solutions. This could bring unexpected consequences to the different materials in the construction.This report aims to investigate a composite construction in the form of a bicycle and pedestrian bridge. The materials used in the composite construction is concrete and wood that gives the bridge a lower self-weight compared to concrete bridges, but requires less maintenance of the roadway than a wooden bridge. The reason for the investigation is the lack of experience in Sweden of this construction type. The report focuses on moist transport and moisture in wood with regard of technical life length. To investigate possible hazards, a field investigation and a computer simulation was made of a reference construction situated in Gothenburg. The field investigation consisted of a resistance measurement of wooden details in the composite construction. The simulation was made with the aid of the program WUFI Pro 6.0. The report indicated that the technical solution with concrete and wood is a doable construction type, but caution must be regarded in the design of the bridge. The moisture transport could not be determined due to different results in the simulation and field measurement. The report concluded that the technical life length is not going to be compromised due to the moisture content in wooden details.