<p>This report deals with the performance of a batch flow treatment of landfillleachate compared with a continuous flow system. The parameters in focus were total Kjeldahl nitrogen (TKN), BOD5 and COD. The pilot-scale experiment used eight barrels with a volume of 150 liters. Each barrel was constructed differently concerning its flow, its bed material grain size and its presence of plants or not. Four of the barrels worked in batch mode, thus four in continuous flow mode. The continuous flow systems were provided with water trough small tubes with regulators. Samples were collected once a week and analysis was carried out yielding results of BOD5, COD, TKN, pH and conductivity of the effluents. The same parameters were analyzed for the influent every week. The result shows that a wetland is a good way of treating the landfill leachate as the BOD5, COD and TKN decreases. Moreover the color, which contravenes with legislative demands in the region, was distinctly decreased. Yet the report failed to show a significant difference between batch loaded and continuous flow wetlands. More studies have to be carried out in order to determine or contradict whether batch mode in fact provides a better treatment.</p>

This report deals with the performance of a batch flow treatment of landfillleachate compared with a continuous flow system. The parameters in focus were total Kjeldahl nitrogen (TKN), BOD5 and COD. The pilot-scale experiment used eight barrels with a volume of 150 liters. Each barrel was constructed differently concerning its flow, its bed material grain size and its presence of plants or not. Four of the barrels worked in batch mode, thus four in continuous flow mode. The continuous flow systems were provided with water trough small tubes with regulators. Samples were collected once a week and analysis was carried out yielding results of BOD5, COD, TKN, pH and conductivity of the effluents. The same parameters were analyzed for the influent every week. The result shows that a wetland is a good way of treating the landfill leachate as the BOD5, COD and TKN decreases. Moreover the color, which contravenes with legislative demands in the region, was distinctly decreased. Yet the report failed to show a significant difference between batch loaded and continuous flow wetlands. More studies have to be carried out in order to determine or contradict whether batch mode in fact provides a better treatment.

Data-centers increasingly deploy commodity servers with high-speed network interfaces to enable low-latency communication. However, achieving low latency at high data rates crucially depends on how the incoming traffic interacts with the system's caches. When packets that need to be processed in the same way are consecutive, i.e., exhibit high temporal and spatial locality, CPU caches deliver great benefits. This licentiate thesis systematically studies the impact of temporal and spatial traffic locality on the performance of commodity servers equipped with high-speed network interfaces. The results are that (i) the performance of a variety of widely deployed applications degrade substantially with even the slightest lack of traffic locality, and (ii) a traffic trace from our organization's link to/from its upstream provider reveals poor traffic locality as networking protocols, drivers, and the underlying switching/routing fabric spread packets out in time (reducing locality).  To address these issues, we built Reframer, a software solution that deliberately delays packets and reorders them to increase traffic locality. Despite introducing µs-scale delays of some packets, Reframer increases the throughput of a network service chain by up to 84% and reduces the flow completion time of a web server by 11% while improving its throughput by 20%. / Datacenter distribuerar alltmer rå varuservrar med höghastighets-nätverksgränssnitt för att möjliggöra kommunikation med låg latens. Att uppnå låg latens vid höga datahastigheter beror dock mycket på hur den inkommande trafiken interagerar med systemets cacheminnen. När paket som behöver bearbetas på samma sätt är konsekutiva, dvs. uppvisar hög tids- och rumslig lokalitet, ger cacher stora fördelar. I denna licentiatuppsats studerar vi systematiskt effekterna av tidsmässig och rumslig trafikplats på  prestanda för rå varuservrar utrustade med höghastighetsnätgränssnitt.Vå ra resultat visar att (i) prestandan för en mängd allmänt distribuerade applikationer försämras avsevärt med till och med den minsta bristen på trafikplats, och (ii) visar ett trafikspår från vår organisation dålig trafikplats som nätverksprotokoll, drivrutiner och den underliggande omkopplingen/dirigera tygspridningspaket i tid (minska lokaliteten). För att ta itu med dessa problem byggde vi Reframer, en mjukvarulösning som medvetet fördröjer paket och ordnar dem för att öka trafikplatsen. Trots införandet av µs-skalafördröjningar för vissa paket visar vi att Reframer ökar genomströmningen för en nätverkstjänstkedja med upp till 84% och minskar flödet för en webbserver med 11% samtidigt som dess genomströmning förbättras med 20%. / <p>QC 20210512</p> / ULTRA

Anaerob rötning är en naturlig nedbrytningsprocess av organiskt material som tar tillvara på avfall samtidigt som nyttig energi kan utvinnas. På Biogasbolaget AB i Karlskoga omvandlas substrat som matavfall, gödsel och ensilage till biogas som sedan kan uppgraderas till fordonsgas. Fordonsgasen kan användas som drivmedel till bussar i närområdet. Det bildas dessutom en rötrest som används som biogödsel, men som är kostsam för företaget. Rötkamrarna i Karlskoga är överdimensionerade i förhållande till den mängden substrat som levereras, vilket innebär att de kan ta hand om mer gas än det som bildas i dagsläget. Tidigare studier har visat att tillsats av hydrokol kan öka metangasproduktionen. Därför var syftet med studien att utvärdera ifall hydrokol kan öka metangasproduktionen i satsvis anaerob rötning. Målen var att jämföra två olika hydrokol; skogsindustriellt och kommunalt, samt att komma fram till en optimal dos. Eftersom området är relativt nytt var det också av intresse att ta reda på hur klimatpåverkan förändras vid tillsats av hydrokol genom att utföra en enkel livscykelanalys.   Utvärderingen av hydrokolets potential i anaerob rötning utfördes genom satsvis rötning i två omgångar. Substrat och ymp hämtades från Karlskogas biogasanläggning. De doserna hydrokol som testades i båda försöken var 4, 8 och 10 g/l samt referensfallet 0 g/l vilket motsvarade Karlskogas förhållanden. Det gjordes även försök med endast hydrokol för att ta reda på om det var hydrokolet i sig som producerade metangas. Den satsvisa rötningen visade att det kommunala hydrokolet med en dos på 8 g/l gav mest metangas (841 Nml/g VS) jämfört med referensen 0 g/l (435 Nml/g VS) vilket var en ökning med 93%. Det skogsindustriella hydrokolet med en dos på 8 g/l visade en ökning med 16,6% (517 Nml/g VS) jämfört med referensen 0 g/l (443 Nml/g VS). Den enkla livscykelanalysen visade att det resulterade i en större minskning av utsläpp när dieselbussar kan bytas ut mot hydrokolsbaserad biogas jämfört med vanlig biogas. Vid tillsats av kommunalt hydrokol till biogasprocessen blev besparingen 14783 ton CO2.ekv./år vid utbyte av diesel och för skogsindustriellt hydrokol motsvarade besparingen 8938 ton CO2.ekv./år. Det jämfört med biogas som produceras utan hydrokol som vid utbyte av diesel sparar 7688 ton CO2.ekv./år. Massflödesanalysen visade att det teoretiskt är möjligt att använda Karlskogas rötrest för att använda som substrat till HTC-anläggningen och därmed införa ett cirkulärt system. Däremot visade metallanalysen att det finns risk för förhöjda mängder tungmetall i rötresten, vilket skulle kunna leda till att de inte klarar de krav som finns för att certifiera biogödseln.   För Biogasbolaget AB i Karlskoga innebär resultaten att de med 8 g/l kommunalt alternativt skogsindustriellt hydrokol skulle kunna öka sin metangasproduktion med 93% respektive 16,6%. Däremot kan det leda till problem med metallhalterna i rötresten som riskerar att överstiga gränsvärdena som finns för biogödsel. / Anaerobic digestion is a natural decomposition process of organic material that utilizes waste while extracting useful energy. At Biogasbolaget AB in Karlskoga, substrates such as food waste, manure, and silage are converted into biogas, which can then be upgraded to vehicle fuel. The vehicle gas can be used as fuel for buses in the local area. Additionally, a digestate is formed, which is used as biofertilizer but is costly for the company. The digesters in Karlskoga are oversized compared to the amount of substrate delivered, which means they can handle more gas than is currently being produced. Previous studies have shown that the addition of hydrochar can increase methane gas production. Therefore, the aim of the study was to evaluate whether hydrochar can increase methane gas production in batch anaerobic digestion. The goals were to compare two different types of hydrochar: from the forestry industry and municipal sources, and to determine the optimal dosage. Since the area is relatively new, it was also of interest to determine how the climate impact changes with the addition of hydrochar by conducting a simple life cycle analysis.   The evaluation of hydrochar's potential in anaerobic digestion was carried out through batch digestion in two rounds. Substrate and inoculum were obtained from Karlskoga's biogas plant. The doses of hydrochar tested in both experiments were 4, 8, and 10 g/l, as well as the reference case of 0 g/l, which corresponded to Karlskoga's conditions. Experiments were also conducted with hydrochar alone to determine if it was the hydrochar itself that produced methane gas. The batch digestion showed that the municipal hydrochar with a dosage of 8 g/l produced the most methane gas (841 Nml/g VS) compared to the reference of 0 g/l (435 Nml/g VS), which was an increase of 93%. The forestry industry hydrochar with a dosage of 8 g/l showed an increase of 16,6% (517 Nml/g VS) compared to the reference of 0 g/l (443 Nml/g VS). The simple life cycle analysis showed that it resulted in a greater reduction in emissions when diesel buses can be replaced by hydrochar-based biogas compared to regular biogas. When municipal hydrochar was added to the biogas process, the savings amounted to 14,783 tons of CO2 equivalent per year through diesel substitution. For forest industry hydrochar the equivalent resulted in savings of 8,938 tons of CO2 equivalent per year. This is in comparison to biogas produced without hydrochar, which saves 7,688 tons of CO2 equivalent per year when substituting diesel. The mass flow analysis showed that it is theoretically possible to use Karlskoga's digestate as substrate for the HTC plant, thus introducing a circular system. However, the metal analysis revealed a potential risk of elevated levels of heavy metals in the digestate, which could prevent it from meeting the requirements for certifying the biofertilizer.   For Biogasbolaget AB in Karlskoga, the results mean that with 8 g/l of municipal or forest industry hydrochar, they could increase their methane gas production by 93% and 16.6%, respectively. However, this could lead to issues with metal levels in the digestate, which may exceed the threshold values set for  biofertilizer.