Harvest data are typically used to evaluate mesocarnivore population dynamics in many states, including Kentucky. While relatively easy to collect, these data are subject to reporting biases, and inferences about population trends can often only be made at coarse spatial scales. Gray fox (Urocyon cinereoargenteus), bobcat (Lynx rufus), and coyote (Canis latrans) populations in Kentucky are managed primarily through harvest data used to establish future harvest quotas. Increasingly, noninvasive survey methods have been used to characterize a number of population parameters for a variety of species; however, successful use of these methods is often site-specific. We assessed the efficacy and cost-effectiveness of two noninvasive survey methods, scat detection dogs and rub-pad hair snares, for surveying mesocarnivore species at two sites in the mixed-mesophytic forest of northeastern Kentucky. We sampled 100 hair snares covering approximately 100km2 and 27 transects covering approximately 27km2 from which 7 hair samples and 261 scat samples were collected respectively. Hair snares cost $397/sample at 6.4 hours/day, while scat detection dogs cost $47/sample at 4.9 hours/day. Genetic methods were used to identify biological samples to species and individual. Our findings should prove useful to state wildlife managers in comparatively evaluating methods for future mesocarnivore monitoring.

Användningen av sökhundar som hjälpmedel och verktyg inom naturvården är i Sverige hittills ett litet område med några få verksamma aktörer. Men precis som hos tull, polis och försvarsmakt kan hundarna implementeras i naturvårdsverksamheten som ett standardverktyg. Hunden har en unik förmåga att selektera dofter och vilja att samarbeta med människan. Dessa egenskaper kan utnyttjas för att effektivisera arbetet inom naturvården. Vi har gjort en sammanställning av aktörer i Sverige samt en litteraturstudie över forskningsområdet och jämfört dessa för att ge förslag till vidare användning av naturvårdssökhundar i Sverige. För flera av användningsområdena finns forskning som stödjer hundarnas effektivitet. Inom några användningsområden finns däremot ingen forskning, därför hade dessa behövt studeras närmare för att bekräfta hudarnas effektivitet. Flera potentiella nationella användningsområden för naturvårdssökhundar har identifierats, som spillningsinventering av fladdermöss, skadegörare som almsjuka, hotade arter, invasiva växter och däggdjur, läckor på avloppsledningar, nedlagda deponier och laboratorieanalyser. Vårt förslag för att underlätta framtida arbete både för kunder och aktörer, är en samlad databas där alla operativa aktörer inom naturvårdssökhund är inkluderade. / In Sweden the use of detection dogs as a tool in nature conservation has until now been a small field, with few practitioners. In the daily operations of customs, police and the armed forces, detection dogs are a natural part of the organization and the same could be possible in conservation work. The dog’s ability to select between scents and their willingness to work with humans make them unique, utilizing these traits can make conservation work more efficient. The Swedish practitioners are compiled, and the available research is reviewed, the practitioners are then compared to the international research, to suggest further implication in Sweden. There are some practitioners working with conservation detection dogs today, research supports the dog’s efficiency in some areas, but in some areas research is absent. These areas would need studies to confirm the dog’s efficiency. We suggest potential areas for implantation in Sweden, such as scat detection of bats, pests like elm decease, threatened species, invasive species, sewage leaks, disused landfills, and laboratory analyses. Our suggestion is a national database for all conservation detection dogs, to aid future work for both practitioners and customers.