Abstrakt Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna och anses vara den främsta orsaken till nedsatt eller försämring av minnet hos äldre. De vanligaste symptomen på AD är förlust av intellektuell förmåga som så småningom resulterar i dysfunktion i det dagliga livet. Forskningar har visat att amyloida β-peptider kan ha en avgörande roll i den patologiska processen för neurodegenerativ sjukdom inklusive AD. Amyloid β-peptider är en nyckelmolekyl vid AD där en ansamling av detta peptid ansågs initiera den patologiska kaskaden av AD, inklusive bildandet av senila plack och neurofibrillära trassel vilket leder till neuronal förlust och demens. Med tanke på att AD patienter uppvisar ökad nivå av Aβ40-42 i både blodet och cerebrospinalvätskan, anses detta vara en biomarkör för sjukdomen. Därav används dessa biomarkörer för prognos och behandling av Alzheimer sjukdom. β-sekretashämmare blockerar den första hastighetsbegränsande proteolytiska klyvningen av amyloida prekursorpeptider. Detta bör resultera i produktionsreducering av aggregerande Aβ-peptider. Forskning pågår kring användandet av β-sekretashämmare för behandling av AD och dess kliniska relevans. Syfte: Syftet med detta fördjupningsprojekt är att undersöka om β-sekretashämmare påverkar Aβ-koncentrationen i cerebrospinalvätska och plasma. Samt att diskutera ifall reduceringen medför en inbromsning av de degenerativa processer som AD orsakar. Metod: Metoden som användes är en systematisk litteraturöversikt där fem studier granskades. Resultat: Baserat på de vetenskapliga originalartiklarna som använts har β-sekretashämmare minskat koncentrationen på β-amyloid i både cerebrospinalvätska och plasma med mer än 50 % hos alla män och kvinnor mellan 18–75 år. Slutsats: β-sekretashämmare reducerar Aβ-nivåerna. Flera kliniska studier behövs för att bekräfta effekten av denna minskning för att se om den har en klinisk betydelse.