Vårt syfte med denna uppsats har vart att undersöka om den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna i arbetet med hemlösa klienter som har eller haft missbruksproblematik. Då vi ansåg att det är socialarbetarnas upplevda verklighet som är av störst intresse valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare. Intervjuguiden formades med hjälp av Michael Lipskys bok Street-level Bureaucracy (2010) i vilken han beskriver sin teori om gräsrotsbyråkrats yrket, denna bok har även genomsyrat hela arbetet och sedan använts som ett verktyg i analysen av vår empiri. Bakgrunds avsnittet avser att ge en vid förståelse av hur komplex hemlöshetsproblematiken är, för att sedan i tidigare forskning smalna av till den forskning som behandlar vår syfte mer specifikt. Vi kommer i vår avslutande diskussion argumentera för att den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna på olika sätt då de måste acceptera hyresvärdarnas krav. Lägenheterna som utgör den sekundära bostadsmarknaden tillhandahålls i huvudsak av de allmännyttiga hyresvärdarna, då dessa nu skall drivas affärsmässigt har kraven på hyresgästerna höjts. Vi har valt att kalla denna uppsats Sekundära hyresgäster och vi som har skrivit uppsatsen är Marcus Vesterlund och Anders Wallin. / Our purpose with this paper was to examine if the secondary housing market affects the social workers in their work with homeless clients who have or have had substance abuse problems. Since we felt that the social worker's perceived reality is of most interest to us we chose to conduct qualitative interviews with four social workers. The interview guide was formed with the help of Michael Lipsky's book Street-Level Bureaucracy (2010) in which he describes his theory of the street-level profession, this book has also permeated the whole process and was used as a tool in the analysis of our empirical work. The background section is intended to provide a broad understanding of the complexity of homelessness, and then in the prior research section we taper to the research that deals with aspects of our purpose. We will in our concluding discussion argue that the secondary housing market affects the social workers in different ways when they have to accept the lessors requirements. The apartments that make up the secondary housing market is provided mainly by public lessors, as these are now to be operated commercially the demand on the tenants has increased. We have chosen to call this essay Secondary tenants and we who have written the essay are Marcus Vesterlund and Anders Wallin.

Hemlösheten i Malmö har blivit ett stort problem, antalet hemlösa har under år 2011 ökat med 15 %. Fastighetskontorets Lägenhetsenhet som förvaltar bostadssociala kontrakt, har inte möjlighet att klara av den ökade hemlösheten utan utomstående hjälp. Det krävs att fler fastighetsföretag är med och samarbetar. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur fem fastighetsföretag i Malmö arbetar med kommunens Lägenhetsenhet. Studien undersöker vilka för- och nackdelar det finns i samarbetsprocessen. I studien används en kvalitativ metod, totalt har nio intervjuer genomförts med representanter från Malmö kommun och fem fastighetsföretag. Studien visar att kommunens organisationsstruktur är otydlig för fastighetsägarna och en fastighetsägares vilja att engagera sig i den sociala problematiken påverkas av den företagskultur som råder inom företaget. Resultatet visar också att kommunikationen mellan Malmö kommun (LE) och fastighetsägarna brister, det råder missförstånd mellan dem. I grund och botten är det kommunikationen mellan fastighetsägare och Malmö stad som utgör basen för att relationen mellan dem ska fungera och för att de ska kunna arbeta mot ett gemensamt mål. För att åstadkomma en god kommunikation krävs att informationen är tydlig mellan involverade parter, att ansvarförhållanden tydliggörs och att gemensamma fördelar identifieras. / Homelessness has become a major problem in Malmoe. In one year, during year 2011, the number of homeless people increased by 15 %. The municipality department of social housing, called Lägenhetsenheten, manages social contracts and will not be able to manage the increased number of homeless people without the help from property owners. The municipality’s work depends on the collaboration. The purpose of this study is to examine how five property owners collaborate with the department of social housing in Malmoe. The study will show the advantages and disadvantages of the collaborations between the property owners and the municipality. It becomes evident that the organizational structure of the municipality in Malmoe is unclear to the property owners in this study, and a property owner’s willingness to collaborate with the municipality regarding homelessness is influenced by the corporate culture that exists within the company. The results show that communication between the parties involved is not as efficient as it could be and communication is a keystone for successful work between the parties. Thus, the conclusion is that good communication requires information to be apparent, that the responsibilities are clarified and the mutual benefits need to be identified, creating a clear-cut working relation and striving towards a common goal.